ÅRGÅNG 4 NUMMER 5 — 15 SEPTEMBER 2003
Vad är Café Crème? Vi på Café Crème Nyhetsbrev Kontakt Länkar
Pseudo Intryck Prosa Lyrik Arkiv

CAFÉ CRÈME I VÅR

A R T I K L A R
Tora vill rida hela sitt liv
Med vindarna i ryggen
Gud ger och Gud tar
Från arbetarstad till Europa-wannabe
Gratisdatorns dagar är här
Främlingars godhet
Martinson intressantare än någonsin
Manfredis oändliga dialoger
Liten flicka blir vän med argt moln
Plötsligt blir morfar James Bond
Starka porträtt i Weiss nya roman

I N T R Y C K
Första bilden från Mars!

P S E U D O
Som klippt och skuren för jobbet

P R O S A
Ro i tidens flöde
Den snabba tjuven


Magi och äventyr i Himalaya
Av Kerstin Gustafson

LITTERATUR
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Den gyllene drakens rike
Isabel Allende
Norstedts Förlag, 2003
Sidantal: 311
Cirkapris: 196 kr
ISBN: 91-1-301227-4

Den gyllene drakens rike är den andra delen i en trilogi äventyrsromaner av den chilenska författarinnan Isabel Allende. Den första delen Odjurens stad utspelar sig i Amazonas och det är samma huvudpersoner i Den gyllene stadens rike – den äldre, amerikanska reportern Kate Cold, hennes barnbarn Alexander och hans vän Nadia från Brasilien. De två romanerna kan läsas fristående och även om det finns referenser till den första delen är det inga hänvisningar som är oklara.

Isabel Allende är känd för sina romaner om Chiles politiska historia där hon följer den sydamerikanska litterära traditionen med magisk realism där handlingen har inslag av övernaturlighet. Hennes debutroman Andarnas hus 1984 var en stor succé och även senare titlar som Eva Luna (1988), Paula (1995) och Porträtt i sepia (2001) är kända för en internationell publik.

I Den gyllene drakens rike är miljön inte Sydamerika utan ett litet, okänt land beläget mellan Tibet, Nepal och Indien med en buddhistisk och fredlig befolkning. I beskrivningen av landet och dess invånare finns det en stor likhet med Tibet och det kan tänkas att det är just det landet som författaren har haft i åtanke. Men det är egentligen oviktigt vilket land som avses; det som dock är en väsentlig del i skildringen är klyftan mellan de västerländska och asiatiska kulturerna. I Den gyllene drakens rike är det materiella av ringa betydelse vilket står i bjärt kontrast till framförallt USA där flera av romanens huvudpersoner kommer från.

Den självständiga, tuffa journalisten Kate Cold som gör resor till världens alla hörn har fått ett uppdrag för tidskriften International Geographic att resa till den okända monarkin i Himalaya för ett reportage. Hon tar med sig två fotografer, sonsonen Alexander och Nadia som Alexander träffade i Amazonas. I Den gyllene drakens rike lever människorna i ett bergslandskap utan modern teknik och dit det går endast ett flygplan i veckan. Det Kate och hennes vänner inte vet är att med på planet finns medlemmar ur en skurkliga som har för avsikt att stjäla den gyllene draken som har magiska krafter. Draken är en staty i guld som rikets kung använder för att sia om framtiden och för att skydda nationen. Den är därmed både en symbol och en garant för rikets säkerhet och fortlevnad. Det är drakens förmåga att förutse framtiden som en stenrik ”samlare” i USA vill komma åt för att på så vis kunna se börsutvecklingen och därigenom bli ännu rikare. En kriminell grupp blir inkopplad för att utföra uppdraget.

Den gyllene drakens rike är en klassisk äventyrsroman med alla obligatoriska ingredienser som spänning, kamp mellan det goda och det onda, bortrövande av oskyldiga, kamp och räddning. Berättelsen innehåller också starka, magiska och övernaturliga fenomen. Alexander och Nadia kan kommunicera med en munk och landets kronprins genom att ”tala med hjärtat”. De kan också förvandlas till sina respektive totemdjur och Nadia kan till och med bli osynlig i kritiska situationer. De goda har ett övertag genom att använda en väl utvecklad intuition och en förmåga att avläsa en annan människas aura. De onda framstår som mycket mer primitiva och aggressiva.

Kritiken man kan ge romanen är att skildringen ibland är lite väl förenklad. De goda är så väldigt goda och den hemska skorpionsekten är till och med ond utseendemässigt och de dyrkar endast ”onda” attribut som skorpioner och ormar. Ibland har Allende också en ton som är undervisande vilket kan vara ganska irriterande. Möjligen är tanken bakom det bitvis överpedagogiska greppet att romanen är avsedd för både ungdomar och vuxna och att hon därmed inflikar vissa förklaringar, som till exempel att tibetanerna har en andlig ledare som heter Dalai Lama och att Tibet är ockuperat och förtryckt av Kina. Men bortsett från bristerna ovan är Den gyllene drakens rike en förträfflig roman. Isabel Allende visar återigen att hon är en av vår tids stora författare och att hon behärskar olika genrer. Som nämnts tidigare kan hon också konsten att växla mellan realism och magi, verklighet och övernaturlighet, utan att resultatet blir abstrakt eller icke övertygande. Snarare är det så att läsaren finner det helt naturligt att en kvinna med telepatisk förmåga kan lyfta föremål utan att röra vid dem, samtidigt som det militära maktövertagandet i Chile illustreras lika realistiskt som ett pressfoto (Andarnas hus). På samma sätt framstår det nästan som självklart att Nadia genom telepatisk kraft kan skicka en vit örn som ett nödrop när hon har ramlat ner i en ravin.

Det är få författare som har förmågan att berätta en historia på ett sätt att läsaren aldrig tappar koncentrationen, att hålla spänningen så knivskarp att läsaren helt uppslukas av berättelsen. Isabel Allende har visat många gånger att hon kan den konsten och Den gyllene drakens rike är inget undantag. Hon håller fast vid sin stil och har ett fantastiskt språk som redskap – ett språk som alltid balanserar mellan att vara enkelt och koncist å ena sidan och målande och detaljerat å den andra. Läsningen av Den gyllene drakens rike ger tveklöst en lust att möta Kate, Alexander och Nadia igen i den ännu inte utkomna, tredje delen i äventyrstrilogin.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är ej tillåten utan tillstånd.

Copyright © 2003, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör:
Lydia Duprat