foto: visuellt ljud

Här får berättelserna en röst
Av Lydia Duprat

Innan hon kom in på Scenskolan jobbade Katarina Ewerlöf på heltid som bokinläsare på Synskadades Riksförbund. Hon halkade in på denna bana av en tillfällighet: en ung blind journalistikstuderande som hon jobbade hos som hemsamarit tipsade henne om yrket.

När jag kommer till Visuellt Ljud sitter Katarina Ewerlöf inne i den ljudisolerade studion och läser in ett kapitel ur Elizabeth Georges Det innersta rummet. Förutom ett antal böcker av Elizabeth George har Katarina Ewerlöf arbetat med verk av bland andra Liza Marklund, Marion Keyes och Nick Hornby.

Olika inläsare har olika sätt att gå tillväga inför uppgiften. Enligt Lars LjungmanJansson på Visuellt Ljud är Torsten Wahlund exempelvis mycket noggrann; han läser hela boken i förväg, ibland flera gånger, gör noteringar i texten, planerar i detalj sin uppläsning. Men så jobbar inte Katarina Ewerlöf.

- Jag läser inte böckerna innan, jag vill möta texten direkt när jag ska läsa in den. Ibland förbereder man sig, förstås, man kollar vad det är för sorts bok. Det underlättar.

Enligt Katarina Ewerlöf bjuder böckerna på olika motstånd, vissa är lättlästa medan andra kännetecknas av ett sammansatt språk med mycket bisatser. Då måste man hålla tungan rätt i mun.

Katarina Ewerlöf har alltid gillat ljudböcker, och att jobba som inläsare. För henne som skådespelare är utmaningen att göra en tolkning av berättelsen och skänka karaktärerna liv.

- Det är bra med ljudböcker. För dem som inte orkar läsa kan ljudböcker vara ett sätt att överbrygga motståndet, säger hon.

En inläsare läser en normalstor sida på cirka 2,5 till 3 minuter. Den här dagen började Katarina Ewerlöf sitt pass klockan tio och slutade klockan tolv. Med andra ord hann hon läsa in in försvarligt antal sidor.

Själva inläsningen är bara en del av processen. Efter inspelningen efterredigeras och klipps ljudspåret. Det är inte ovanligt att man då upptäcker brister, och ibland är det nödvändigt att inläsaren kommer tillbaka till studion för att ta om vissa avsnitt. Det kan också hända att författaren gör ändringar i manuskriptet i sista minuten eller efter det att inläsningen redan ägt rum.

När efterredigeringen är klar är det dags för en så kallad mastermix, ett moment under vilket man avlägsnar eventuellt brus och ser till att åstadkomma en bra dynamik: det ska vara så lite skillnad som möjligt mellan volymens toppar och dalar. Det här är av avgörande betydelse för att hörupplevelsen ska bli behaglig.

- Vi är de enda i branschen som jobbar så här noggrant, säger Lars LjungmanJansson. Vi backar inte bandet, vi tar felen direkt där de förekommer.

Efter mastermixen bränner man CD-skivor med boken. CD-skivorna skickas till en korrekturlyssnare, och efter deras genomgång rättar man till eventuella fel. Det slutgiltiga resultatet skickas därefter till det beställande förlaget för mångfaldigande i Österrike.

På Visuellt Ljud produceras cirka 25 till 30 ljudböcker per år; i år blir det med all sannolikhet ett tiotal fler då branschen genomgår ett uppsving för närvarande. Ljudböcker är företagets tyngsta verksamhet. I övrigt arbetar man här även med radio- och arenareklam samt multimedialjud.

Enligt Lars LjungmanJansson var företagets namn givet: ljud framkallar ju bilder.

- Prova att sova i tält mitt i skogen! Jag kan inte det eftersom jag bara måste se vad det är jag hör, säger han.