ÅRGÅNG 4 NUMMER 7 — 18 DECEMBER 2003
Vad är Café Crème? Vi på Café Crème Nyhetsbrev Kontakt Länkar
Pseudo Intryck Prosa Lyrik Arkiv

CAFÉ CRÈME I VÅR

A R T I K L A R
Tora vill rida hela sitt liv
Med vindarna i ryggen
Gud ger och Gud tar
Från arbetarstad till Europa-wannabe
Gratisdatorns dagar är här
Främlingars godhet
Martinson intressantare än någonsin
Manfredis oändliga dialoger
Liten flicka blir vän med argt moln
Plötsligt blir morfar James Bond
Starka porträtt i Weiss nya roman

I N T R Y C K
Första bilden från Mars!

P S E U D O
Som klippt och skuren för jobbet

P R O S A
Ro i tidens flöde
Den snabba tjuven


Hamnen på Gilli Travangan. foto: webshots.com

På luffen i Sydostasien 2
Kort rapport från Bali
Av Sofie Ursäter

RESEDAGBOK
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Hemma ar det tredje advent och alla sitter hemma i stugorna med lussebullar och tända ljus och myser. Själv sitter jag i värmen på Gilli Travangan, en liten ö utanför Lombok i Indonesien. För några dagar sen gav vi oss av på en tio timmar lång resa från Bali. Jag ska erkänna att Bali är den destination jag har tyckt minst om hittills under vår resa. Älskar man att surfa, är man kille eller reser tillsammans med en man kan man säkert trivas som fisken i vattnet. Men för två blonda svenska töser fanns ingen respekt alls.

På Bali ropar folk konstant saker efter oss på gatan, kommer fram och tar oss på brösten, ideligen försöker lura oss på pengar och kastar våra saker överbord om vi inte går med på att ge dem pengar. Vi ger upp efter en dryg vecka och bestämmer oss
för att lämna Bali. Personligen ville jag lämna Indonesien helt men Maria ville till denna ö för att dyka, så då gav vi oss hit. Och glad är jag för det: det här är paradiset! Här finns inga bilar utan bara häst och vagn. Man får känslan av att vara på landet när hönsen springer över borden på restaurangerna och tupparna gal hela nätterna.

På en timme går man runt hela ön. Stränderna är fina och vattnet klarblått. Bara några meter ut finns underbara dykvatten med både sköldpaddor och hajar. I övrigt är allt lugnt och stilla. Människorna är trevliga och inte påflugna som på Bali. Det märks dock att många svenskar varit här före oss. Av de 400 personer som bor på ön talar flera en del svenska. Det känns lite underligt när man trots allt sitter på en ö i ingenmansland. Men livet är härligt och det känns bra att återhämta lite krafter inför nästa resa som går till Borneo. Det finns en liten plan på att bestiga ett berg men vi får se om vi är tillräckligt vältränade till dess. Nu har det blivit dags att sätta sig i en av de mysiga hyddorna vid stranden och äta en bit mat. Tills vi ses igen!


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är ej tillåten utan tillstånd.

 

Copyright © 2003, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör:
Lydia Duprat