ÅRGÅNG 3 NUMMER 2 — MARS-APRIL 2002 | ||||
CAFÉ CRÈME I VÅR P R O S A |
Läst
Tankarna rann som floder tillbaka till minnets hav. Ytan var grumlig, fylld av bråte. Men plötsligt blev allt klart och tydligt. Bitarna på plats. Tavlan som jag kämpat med i så många år, var äntligen fullständig. Och jag mindes sista kvällen. Kvällen före den stora förändringen. Med ett målande språk fyllt av både sorg och humor berättar Anita Eklund Lykull en engagerande historia. Här har vi en författare som tar ungdomar på allvar, sätter sig in i deras liv, känslor och tankar. Hennes sätt att skriva visar på en stor respekt för de unga som växer upp i vårt samhälle och för allt de måste bemöta och göra upp med. Jag kan ärligt säga att detta är en av de bästa ungdomsböcker jag läst. Anita Eklund Lykulls stil påminner om den prisade ungdomsförfattaren Peter Pohls sätt att skriva, med stor känsla och inlevelse i unga människors tillvaro och med stor respekt för den verklighet de lever i. Jag har tyvärr inte läst Eklund Lykulls tidigare böcker men nu är jag övertygad om att jag måste det. Anita Eklund Lykull är bosatt i Göteborg och har skrivit flertalet hyllade ungdomsböcker, bland annat Café Brazil och Hjärtat i översta lådan. Hennes böcker har blivit uppskattade för att de är aktuella och utspelar sig i vår tid. Ängel i grön klänning har givits ut tidigare, nämligen 1997, det samma gäller för flera av hennes böcker som de senaste åren kommit som nyutgåvor. Historien i Ängel i grön klänning kretsar kring 15-åriga Anna-Ida under ett år. Hon får gå igenom mycket och kommer ut på andra sidan med mognad och nya insikter. Anna-Ida och hennes bror Tom-Tom förlorar sin mamma och styvpappa i en bilolycka. Här kunde en snyfthistoria med lyckligt slut i en ny fantastisk familj ha tagit sin början. Men det gör det inte här. Anna-Ida och Tom-Tom flyttar hem till sin biologiske pappa och hans familj. Där får de en ny tillvaro men den familjen har mycket svek och sorg som ligger under ytan och gror. Då det inte bara är familjelivet som är viktigt under uppväxten utan även relationerna till kompisar tycker jag Eklund Lykull skildrar detta oerhört bra och känsligt. Precis så känsligt som det är med vänner som ställer upp, sviker eller är annorlunda och behöver ens uppmuntran. Anna-Ida bygger bland annat upp en stark vänskap med Anthon som har en cp-skada. De lever båda annorlunda liv till skillnad från sina jämnåriga, Anna-Ida har ju förlorat sina föräldrar och Anthon bor med sin ensamstående mamma och får bemöta folks reaktioner på sitt handikapp. Berättelsen
om Anna-Ida, hennes familj och vänner som läsaren får följa
på de 300 sidorna ger inga enkla svar eller lösningar på
de problem som uppstår. Det lyckliga slutet eller enkla lösningen
existerar inte i den här boken, precis som i livet. Det blir aldrig som
man tänkt sig, men det blir bra ändå emellanåt. Anna-Ida
får chansen att växa mycket som människa under tidens gång
och upptäcker väsentligheterna i livet och i relationer.
|
|||
Copyright
© 2001, Kulturtidskriften Café Crème Webbredaktör: Lydia Duprat |
||||
|