Brassehumor: Att skämta är att agera politiskt i liten skala
Av Lydia Duprat

Brassarna berättar själva följande historia:

"När Gud skapade världens olika länder var han särskilt nådig när turen kommit till Brasilien. Änglarna, som hängde i klasar omkring honom och bevittnade arbetet, såg sig nödsakade att protestera:
'Men Herren, varför är Ni så partisk? Ni ger detta land den vackraste naturen, det behagligaste klimatet, ett fantastiskt rikt djurrike. Här finns varken jordbävningar, vulkaner eller orkaner. Tänk efter, Herren: detta är inte rättvist mot de andra länderna!'
Varpå Gud svarade:
'Vänta bara tills ni får se vilket slags folk jag tänker befolka detta land med!'

Som ni märker saknar inte brassarna känsla för självkritik, och inte heller sinne för humor. Jag skulle vilja påstå att just humor är det mest kännetecknande för det brasilianska folket. Allt går att driva med, till och med den egna fattigdomen. Till och med hopplösheten och den djupaste förtvivlan. Inget är för heligt för att förlöjligas eller kritiseras medelst ett skämt. Att skämta är ett sätt för brasilianaren att agera politiskt i liten skala.

Brassarna ser sitt eget land som ett land som befinner sig i kronisk ekonomisk kris. Det är kört - för gott. I sina strävanden att förklara krisen tvekar de inte att ge portugiserna, Brasiliens kolonisatörer, skulden. De anklagar kolonisatörerna för rovdrift, bristande visioner, folkmord (på indianerna) lättja och dumhet. Man spekulerar gärna om hur Brasilien skulle ha sett ut idag om det inte blivit upptäckt och koloniserat av Portugal (utan förhoppningsvis av England…), och slutsatsen blir: antagligen mycket bättre. Och man skämtar om och driver med ättlingarna till sina forna kolonisatörer. Det florerar skämt vars kontenta är hur korkade portugiserna är.

Beställning
En portugis slår knytnäven i disken och beställer:
- En kabeljo och ett glas vin, tack.
Mannen bakom disken:
- Du är portugis, eller hur?
Portugisen:
- Ja, det stämmer. Hur visste du det? Vad det att jag beställde kabeljon? Eller kanske vinet?
Mannen bakom disken:
- Nej, utan det faktum att det här är ett bankkontor.

Kidnappning
En portugis kidnappade ett rikemansbarn. Efter några dagar får föräldrarna ett paket innehållande ett blodigt, nyligen avskuret öra och följande meddelande:
"Den här gången skickar jag mitt öra, nästa gång blir det ert barns!"

Ett annat kärt ämne att driva med är kriminaliteten. Mitt subjektiva intryck är att kriminaliteten har minskat de senaste åren. Emellertid finns det de som anser att det pågår en långsam tillvänjning vid kriminaliteten i landet, eller med andra ord att befolkningen blir gradvis alltmer avtrubbad och uppgiven. Hur som helst verkar kriminaliteten ha blivit ett inofficiellt kännetecken för det brasilianska samhället. Utan tvekan är risken att bli drabbad, oftast av stöld, ibland av rån - eller träffad av en kula på villovägar - fortfarande en verklighet i stora städer som Rio eller São Paulo. Men denna risk är jämförbar med den som råder i de flesta andra större städerna i världen. Det är knappast säkrare att gå i New York nattetid än i Rio.

I flygplanet
En fransman, en amerikan och en brasilianare befinner sig ombord på ett flygplan. De slår ett vad med varandra om att de skulle kunna känna igen sina respektive länder bara genom att sticka ut handen utanför fönstret.
- Vi är i Frankrike, säger fransmannen.
- Hur vet du det? frågar de andra två.
- Jo, svarar fransmannen, Jag har just rört toppen av Eiffeltornet.
Efter en stund säger amerikanen:
- Nu är vi i USA!
- Hur vet du det, frågar fransmannen och brassen.
- Jo, jag har just rört vid Frihetsstatyn!
Tiden går. Plötsligt säger brassen:
- Och nu är vi i Brasilien!
- Hur vet du det, säger övriga två.
- Jo, nån har just stulit min klocka!

Givetvis är politikerna en omåttligt populär måltavla för den brasilianska humorn. För många brasilianare är ordet "politiker" synonymt med "tjuv". Det är inte så konstigt med tanke på hur många beslutsfattare som missbrukat folkets stöd och förtroende. Skandaler som rör politiker och andra högt uppsatta har varit många under Brasiliens tid som demokratisk nation. Den senaste stora skandalen handlar om en högt uppsatt domare, Nicolau Da Silva Neto, som förskingrat över 160 miljoner Reais (ca 80 miljoner dollar) avsedda för ett rådhusbygge. Domaren tog till flykten när förskingringen upptäcktes, och han söks för närvarande av den brasilianska polisen via Interpol.

Presidentens chaufför
Fernando Henrique Cardoso (Brasiliens president) och hans chaufför var på väg hem efter en resa. I mörkret kör de på en gris, som dör omedelbart. Presidenten ber chauffören söka upp markägaren för att meddela honom olyckan. Efter en halvtimme kommer chauffören vinglande tillbaka till bilen. I ena handen har han en till hälften tömd flaska brännvin och i den andra en cigarrett. Förbryllad frågar presidenten honom vad som hänt.
- Jo, det var bonden som gav mig brännvinet och ciggen. Jag fick också en kyss av bondens vackra dotter.
- Men jag förstår inte, sa presidenten. Vad sa du till honom?
- Jag sa att jag var presidentens chaufför och att jag just haft ihjäl svinet.

Spågumman
Fernando Henrique Cardoso (Brasiliens president) var bekymrad över dalande opinionssiffror. Han gick därför till en spågumma för att se vad framtiden hade i beredskap för honom. Spågumman sa:
- Jag ser en svart bil och en massa människor som hurrar och applåderar.
- Ser du mig där? frågade presidenten.
- Du är där, ja.
- Vinkar jag till folket?
- Nej, svarade gumman, kistan är redan spikad.

Självfallet driver brassarna även med minoriteter, precis som alla andra. En uppskattad "minoritet" att skämta om är lantisarna. Lantisen är ett kraftfullt och ständigt närvarande kulturellt begrepp i ett Brasilien som har många megastäder om flera miljoner invånare var och samtidigt flera miljoner kvadratkilometer inland. Lantisen är ett tvetydigt tema humoristiskt sett: han skildras ömsom som osofistikerad och trög, ömsom som en klipsk pragmatiker. En kär arketyp är han i vilket fall, det vittnar Brasiliens nationaldrink om: den heter Caipirinha, vilket betyder just "Den lilla lantisen".

Födelsehålan
Lantisen ville visa orten där han var född för sin storstadsvän. Nostalgisk berättade han:
- Ser du det där lilla huset där borta, det var där jag föddes! Här i denna trädgård lärde jag mig vad livet går ut på. Och under det där trädet älskade jag för allra första gången. Å vad härligt det var!
Varpå vännen, rörd, frågade:
- Minns du vad hon sa vid det tillfället?
- Visst. Hon sa: bähähähähähä!

Fiskeutflykten
Två lantisar skulle ut och fiska.
- God morgon, Mané, är du redo?
- Det kan du ge dig på! Men vad är det du bär i den där säcken?
- Det är en flaska brännvin.
- Jaså? Men sa vi inte att det fick vara nog med supandet?
- Jovisst, men tänk om vi blir bitna av en orm. Då kan vi göra rent såret med brännvinet och ta en sup mot smärtan.
- Jaha, ja, bra idé. Och vad är det du har i den där andra säcken då?
- En orm, så klart. Det är dumt att chansa.

Slutligen vill jag redogöra för brassarnas förkärlek för Papegojan. Av någon anledning utgör detta djur en av de populäraste skämtämnena. Ofta förknippas papegojan med portugisen. Det är inte ovanligt att skämtet handlar om en portugis som har en papegoja (och lyckligtvis inte om en papegoja som har en portugis!). Varför det är så kan jag inte riktigt svara på, men man kan spekulera i att kanske det var så att portugiserna blev förtjusta i denna talande djungelfågel när de kom till Brasilien?

Tjuven och papegojan
En tjuv hade brutit sig in i ett hus och höll som bäst med att leta efter värdesaker när han hörde en röst som sa:
"Jesus ser dig."
Vettskrämd tittar tjuven omkring sig och efter en stund ser han i ett mörkt hörn en bur med en papegoja i.
- Vad det du som sa att Jesus ser mig? frågade tjuven papegojan.
- Ja, det var jag, sa papegojan.
- Vad heter du, då? undrade tjuven.
- Blondie, svarade papegojan.
- Det var tamejfan ett riktigt korkat namn på en papegoja, sa tjuven. Vem är det som har hittat på det?
- Samma person som hittade på namnet Jesus åt Rottweilern där borta, svarade papegojan.

Papegojans ben
Ägaren till en zooaffär höll på med att visa upp en papegoja för en kund. Han berättade om djurets färdigheter:
- När man lyfter på hans vänstra ben säger han "God dag", och när man lyfter på hans högra ben säger han "God kväll", sa han.
- Jaså, sa kunden begeistrad, och vad händer då om man lyfter på båda hans ben?
- Då trillar jag, idiot, sa papegojan.

Skrattet förlänger livet, som bekant.