ÅRGÅNG 3 NUMMER 6 — 21 OKTOBER 2002
Vad är Café Crème? Vi på Café Crème Nyhetsbrev Kontakt Länkar
Pseudo Intryck Prosa Lyrik Arkiv

CAFÉ CRÈME I DECEMBER

A R T I K L A R
Naturvårdens allt-i-allo
"Det finns alltid något att vara arg på"
Här får berättelserna en röst
Välkommen till din framtid, Stockholm!
En glimt av paradiset
Björnben nytt hopp i kampen...
Vassa gafflar och heta knivar
Blev Ismannen dödad under en strid?
Tankar kring julevangeliet
Chanukka under julgranen
Timmarna: ett försvar för dataspelet
Kort rapport från Bali
Förlorad

R E C E N S I O N E R
Fullt sjå med ostyriga älgbrorsor
Träffande om elvaårig tjej
Inspirerande om mobbning
Seg historia om blyg kille
En något överambitiös samling
Fränt om livet i storstaden
Kärlek, konkurrens och andra krafter
"Trasfröken på Villagatan"
Ensamhet mitt i familjens hägn
En bildningsresa genom Europa
Sidor av inspiration och skönhet
Julklappar till älskare av barockmusik

I N T R Y C K
Jag är din vän

L Y R I K
Ravin

P R O S A
Mona-Lisa

Ett ältande som tar ut sin rätt
Av Lydia Duprat


LÄST
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
APM — Antipatriarkalt manifest
Maria-Pia Boëthius och Maria Lindhgren
Ordfront 2002
ISBN: 91-7324-930-0

Maria-Pia Boëthius och Maria Lindhgren har beslutat sig för att göra upp med patriarkatet. De har beslutat sig för att tillsammans skriva ett antipatriarkalt manifest. De gör det genom att mejla till varandra; de resonerar sig fram och befruktar varandras idéer.

De kommer ganska snart fram till att även patriarkatet lyder under en överideologi. Denna kallar de för patriarkalismen. Patriarkalismen är maktens ideologi, den är utbredd över hela världen och den har existerat i sisådär 6 000 år. Patriarkalismen går att kombinera med alla andra ideologier, alla andra ”-ismer”, från samhällssystem till religioner. Både män och kvinnor är ansvariga för vidmakthållandet av patriarkalismen; som tack för sin lojalitet, eller snarare underkastelse, får männen makt i belöning, direkt från patriarkatet, medan kvinnorna, i sin tur, får makt av männen – på männens villkor.

Men ”APM – Antipatriarkalt manifest” handlar inte bara om detta. Boken återger en dialog och berör därför det mesta mellan himmel och jord. Boëthius och Lindhgren resonerar kring feminismen, könsroller och queer-begreppet, dryftar storpolitiska frågor och pratar om väder och vind, om film och litteratur. De berättar om sig själva och om sin vardag, sitt förflutna och sina värderingar.

APM utgör en öppen och prestigelös dialog mellan två intelligenta och kreativa kvinnor. Språket är vigt och leker sig fram till nya formuleringar och begrepp. Boëthius och Lindhgrens idéer, om än inte särskilt nydanande, är intressanta och fruktbara. Ändå kan man inte hjälpa att bli trött på det hela efter drygt halva boken. Författarna har låtit sig ryckas med av sin intellektuella övning och sitt ömsesidiga bekräftande och kommer snart till en återvändsgränd där idéerna ältas åter och åter. Samtalet förs omärkligt men obevekligt mot hårklyverier och navelskåderi. Diskussionen lämnar snart det allmängiltiga och lägger sig tillrätta i det privata. Och en rent privat dialog mellan Maria-Pia Boëthius och Maria Lindhgren är inte direkt intressant för någon läsare.


Copyright © 2001, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör:
Lydia Duprat