ÅRGÅNG 3 NUMMER 6 — 21 OKTOBER 2002
Vad är Café Crème? Vi på Café Crème Nyhetsbrev Kontakt Länkar
Pseudo Intryck Prosa Lyrik Arkiv

CAFÉ CRÈME I DECEMBER

A R T I K L A R
Naturvårdens allt-i-allo
"Det finns alltid något att vara arg på"
Här får berättelserna en röst
Välkommen till din framtid, Stockholm!
En glimt av paradiset
Björnben nytt hopp i kampen...
Vassa gafflar och heta knivar
Blev Ismannen dödad under en strid?
Tankar kring julevangeliet
Chanukka under julgranen
Timmarna: ett försvar för dataspelet
Kort rapport från Bali
Förlorad

R E C E N S I O N E R
Fullt sjå med ostyriga älgbrorsor
Träffande om elvaårig tjej
Inspirerande om mobbning
Seg historia om blyg kille
En något överambitiös samling
Fränt om livet i storstaden
Kärlek, konkurrens och andra krafter
"Trasfröken på Villagatan"
Ensamhet mitt i familjens hägn
En bildningsresa genom Europa
Sidor av inspiration och skönhet
Julklappar till älskare av barockmusik

I N T R Y C K
Jag är din vän

L Y R I K
Ravin

P R O S A
Mona-Lisa

En av årets bästa skivor
Av Andreas Potratz Lagercrantz

MUSIK
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Mahler: Symphony no. 3, Berliner Philharmoniker
Claudio Abbado
Deutsche Grammophon

En av världens främsta orkestrar, under ledning av en av världens bästa dirigenter spelandes en av de mest spännande symfonierna som skrivits, kan det bli annat än mästerligt?

I det här fallet är frågan retorisk. Claudio Abbados senaste inspelning av Mahlers tredje symfoni är oerhört övertygande.

Detta år när Claudio Abbado lämnar chefdirigentskapet över Berliner Philharmoniker ger DG ut tre nya Mahlerinspelningar, symfonierna tre, sju och nio, alla inspelade live. Abbado har ju länge varit en stor Mahlerdirigent, sedan tidigare finns en box med alla symfonierna. Att ge ut ytterligare inspelningar av dessa symfonier kan bara bero på att Abbado lyckats med någonting extra. Och det stämmer verkligen.

Säkerligen bidrar det faktum att det är en liveinspelning till nerven och glöden på denna skiva. Som alltid är Abbado analytisk när han närmar sig musiken. Detaljerna framträder klart samtidigt som huvudlinjen i musiken hela tiden är tydlig. Balansen i orkestern är superb.

Mahlers tredje symfoni är ett enormt verk sett både till omfång och till innehåll. Det är tvära kast mellan full orkester och kammarmusikaliska inslag, mellan folkliga melodier och för sin tid moderna klanger. (Mahler har fortsatt att vara modern långt in på 1900-talet. Det var först på 1960-talet som hans musik slog igenom ordentligt. Hans betydelse för modernismen är oomtvistad.) Men hos Mahler inordnas de tvära kasten alltid helheten, förutsatt att det är en dirigent som förstår sig på musiken. Hans tredje symfoni är litet av ett eldprov att lyckas gestalta på ett övertygande sätt.

Claudio Abbados inspelning bjuder inte på några större överraskningar gällande gestaltningen, han har aldrig varit en speciellt säregen dirigent. I stället är det ett gediget musicerande med analytisk pregnans som är hans signum. När han närmar sig Mahlers tredje symfoni igen är det snarare för att förbättra och putsa på detaljerna än att presentera en helt ny syn på verket. Med hans stora kärlek till Mahler innebär det ett stort lyft för musiken, speciellt som glöden aldrig går förlorad. Faktiskt har det blivit en av de bästa inspelningarna av Mahlers tredje symfoni någonsin.



Copyright © 2001, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör:
Lydia Duprat