Knyter samman det fiktiva
och det förment verkliga
Av Lydia Duprat

LÄST
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Häxa — Bortom tiden Celia Rees Rabén & Sjögren 2002 Sidantal: 240 Cirkapris: 157 kr ISBN: 91-2965-724-5

I sin förra bok, Häxa, spelade författarinnan Celia Rees sina läsare ett spratt. Hon påstod att bokens huvudperson, flickan Mary Newbury, verkligen hade existerat och att boken utgjorde en samling dagboksblad skrivna av Mary under 1600-talet. Marys mormor hade blivit avrättad för häxeri i England och då Mary riskerade samma öde om hon stannade kvar flydde hon till Nya Världen tillsammans med en grupp puritaner. I slutet av boken uppmanade Rees läsarna att höra av sig till en ”Alison Ellman” utifall man råkade ha upplysningar om Mary:

"Allt sedan upptäckten av dagboksbladen, har ansträngningar gjorts för att spåra upp Mary Newbury och de andra personerna i berättelsen.

Om ni har några upplysningar om någon av personerna eller familjerna i dagboken, så vore jag tacksam om ni ville ta kontakt med mig:

alison_ellman@witchchild.com".

I samband med utgivningen av uppföljaren Häxa — Bortom tiden valde Rees att erkänna att Alison Ellman ända från början varit lika fiktiv som själva Mary. Det gör hon på sin hemsida där hon förklarar skälet till påfundet och mer eller mindre ber läsarna om ursäkt för det.

Oavsett hur man nu ställer sig till detta marknadsföringssmarta upptåg kan man inte annat än medge att Celia Rees på ett smidigt och självklart sätt knyter samman de fiktiva och de förment verkliga delarna av berättelsen i sin nya bok. I Häxan — Bortom tiden är ingen mindre än Alison Ellman en av huvudpersonerna. Det var hon som en gång hittade de dagboksblad som gav upphov till den första boken. Hon forskar vidare i gåtan kring Mary och letar febrilt efter upplysningar om vad som kan ha hänt flickan efter det att hon hals över huvud flydde den puritanska bosättningen efter att ha blivit anklagad för häxeri – liksom tidigare hennes mormor.

Bokens andra huvudperson är tonårsflickan Agnes, en indianättling som läser boken om Mary och som hörsammar Alison Ellmans uppmaning. Hon har nämligen anledning att tro att hon kan hjälpa Ellman att spåra upp Mary och kontaktar därför henne. Senare kommer Agnes, med hjälp av sin egen mormor som är medicinkvinna, att företa en transcedental resa genom vilken Marys öde efter flykten från bosättningen kommer upp i dagen. Boken handlar med andra ord till största del om Marys liv efter uppbrottet.

Häxa — Bortom tiden är ett strå vassare än sin föregångare. Den berättar ganska ingående om Marys liv, om människorna runt omkring henne och om den tid de lever i. Men främst är den betydligt mer gripande än sin föregångare och väjer inte för det svåra och smärtsamma.

Redan i Häxa fick man klart för sig att Celia Rees när en stor förkärlek för liknelser och metaforer. I Häxa — Bortom tiden är hon om möjligt ännu frikostigare med dylikt. Dessvärre kan det ibland bli för mycket av det goda, och det sätt varpå hon staplar bildliga uttryckssätt på hög får ibland ett löjeväckande skimmer över sig.

Även om handlingen till stora delar ter sig gripande lyckas inte Rees lika väl med personskildringen i sin bok. Karaktärerna skildras varken särskilt djupt eller tillräckligt mångbottnat. Personerna i boken känns platta som klistermärken och som läsare är det svårt att känna något större engagemang för dem eller deras öden.