ÅRGÅNG 4 NUMMER 6 — 22 OKTOBER 2003
Vad är Café Crème? Vi på Café Crème Nyhetsbrev Kontakt Länkar
Pseudo Intryck Prosa Lyrik Arkiv

CAFÉ CRÈME I VÅR

A R T I K L A R
Tora vill rida hela sitt liv
Med vindarna i ryggen
Gud ger och Gud tar
Från arbetarstad till Europa-wannabe
Gratisdatorns dagar är här
Främlingars godhet
Martinson intressantare än någonsin
Manfredis oändliga dialoger
Liten flicka blir vän med argt moln
Plötsligt blir morfar James Bond
Starka porträtt i Weiss nya roman

I N T R Y C K
Första bilden från Mars!

P S E U D O
Som klippt och skuren för jobbet

P R O S A
Ro i tidens flöde
Den snabba tjuven


Möte med tre författare
Av Anna Eklöv

LITTERATUR
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Födelsedagsmamman
Katarina Kieri
Rabén & Sjögren, 2003
Sidantal: 64
Cirkapris: 123 kr
ISBN: 9129658357
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Trollslag
Charlotte Glaser Munch
Rabén & Sjögren, 2003
Sidantal: 208
Cirkapris: 170 kr
ISBN: 9129657156
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Drömmen om Palestina
Randa Ghazy
Översättning: Olov Hyllienmark
Rabén & Sjögren, 2003
Sidantal: 208
Cirkapris: 170 kr
ISBN: 9129658470

Bok- och biblioteksmässan är vimmel, folk och värme. Förlagen trängs med boklådorna och de litterära sällskapen. I detta gytter kliver tre författarinnor upp på
en liten scen och pratar om sitt skrivande och sina böcker. En norrländsk poet, en norsk filmvetare och en gymnasietjej från Italien med rötter i Egypten lämnade spår.

Katarina Kieri har skrivit barnboken Födelsedagsmamman, en söt historia om
döttrarna som ska uppvakta mamman på födelsedagen. Alla inklusive mamman är
nervösa före firandet, lillasyster är rädd för att börja sjunga fel sång, storasyster funderar över att det måste bli rätt pålägg på mackorna och mamman tycker att det känns märkligt att helt enkelt få ligga kvar i sängen när hennes flickor ska vakna tidigt. Till en början känns historien lite trist, vad kan egentligen hända? Men historien växer och födelsedagsmorgonen blir inte alls som de planerat eller tänkt sig, men det blir bra ändå eller rent av bättre som lillasyster konstaterar.

Katarina Kieri är poet och har givit ut flertalet diktsamlingar för vuxna. Tidigare i år gav hon för första gången ut en ungdomsbok, den belönade och fängslande Ingen grekisk gud precis (recension fanns med i CC i februari). Nu ger hon sig på att skriva för barn. Födelsedagsmamman är en bok att känna igen sig i, det vardagliga livet för en liten familj skildras finstämt. Teckningarna av Moa Hoff ger komp till historien. Döttrarna har stora fundersamma ögon som tillför ett sorts vemod till berättelsen. Historien växer fram tillsammans med bilderna och skildrar det dramatiska händelseförloppet på födelsedagsmorgonen.

Katarina Kieri talar inför folket som passerar eller stannar till en stund på mässan. Hon blir intervjuad och svarar på de frågor hon får. Det märks att hon är ovan och tycker det är jobbigt att tala inför en stor grupp människor. Hon berättar om sitt skrivande där hon har gått från poesi till prosa för ungdomar och barn. I poesin, berättar hon, blir varje ord oerhört viktigt och det märks i hennes sätt att skriva prosa. Hon liknar att skriva poesi vid ett tillstånd och att skriva prosa som arbete. Ett arbete som är roligt! Katarina Kieri talar på mjuk fåordig norrländska om sitt skrivande. Men när hon ombeds läsa en bit ur boken lyser hon upp och ger liv åt födelsedagsförberedelserna. Hennes böcker är skrivna med stor lust och njutning och Katarina Kieri framstår som en person som visar sig själv genom sitt skrivande.

Kieri avslutar pratstunden på bokmässan med att berätta att hon har en ny ungdomsbok på gång om en 16-årig pojke i Luleå. Det är något att se fram emot eftersom hennes första ungdomsbok, som var skriven utifrån en tonårig flickas perspektiv, berörde på många sätt. Intressant ska det bli att läsa och leva sig in i kommande berättelser av denna speciella norrländska författarinna.


Det är sällan böcker får en att känna, dra efter andan och stanna upp flera gånger i varje kapitel. Så är det dock med Trollslag av Charlotte Glaser Munch. Boken har ett litet format, den känns lätt i handen men ändå anar man att den rymmer mycket. Charlotte Glaser Munch säger att hon alltid har skrivit dagbok och hon tror att många ungdomar gör det och därför känner igen sig i den formen. Hon är övertygad om att unga människor behöver böcker att känna igen sig i och att många får gå igenom svåra saker under uppväxten, precis som Kaya i Trollslag.

Kaya börjar skriva dagbok då hennes mamma går bort i cancer. Kaya har mycket att hantera, hon finns kvar med pappan som har sin egen sorg i det tomma huset fyllt av minnen från mamman. Det sorgtunga blandas med det typiska tonåriga livet i Charlotte Glaser Munchs bok. Det är realistiskt, tungt, pirrigt och förvirrande.

"Jag önskar att Ragge kysstes lite bättre. Mjukare. Som om han brydde sig. Om mig."

Kaya vill så gärna dela sin sorg och sitt liv med pappan. Han finns inte tillgänglig för henne, han har varken orden eller styrkan för att prata med sin dotter om den person de båda älskar men som inte finns hos dem längre.

"Det var alltid så skönt att vara tyst med dig, mamma. Nu är tystnaden annorlunda. Ljudlös."

Glaser Munch får till underbara formuleringar utan krusiduller. Avskalade känslor speglas genom avskalat språk. Kaya har härliga samtal med sin mamma i dagboken. Hon ställer ärliga, uppriktiga frågor och delar med sig av alla tankar till mamman. Att bli kvinna, upptäcka sex och känna djup sorg och saknad. Och mitt i det en känsla av meningslöshet.

"Jag kunde bara hoppas att allt skulle vända, som genom ett trollslag."

Kaya börjar leva mer och mer destruktivt och låter inte någon komma henne riktigt nära. Författaren skildrar det svåra och de uppenbara problem som Kaya har. Tidvis är boken så realistisk att det ligger nära till hands att tänka att boken är självbiografisk. Men det avfärdar Charlotte Glaser Munch. Hon berättar att hon plockat från egna erfarenheter men att Trollslag är en fiktiv historia.

Senare i boken börjar Kaya träffa samma psykolog som pappan och det blir en början för båda att närma sig varandra igen samt ger Kaya en chans att hjälpa sig själv. Vid den tidpunkten slutar hon skriva dagboken till mamman. Hon börjar skriva den till sig själv, Kaya börjar hitta sin egen väg som ung kvinna. En ung kvinna som lever med sorg och besvikelser men ser en ljus framtid.

Charlotte Glaser Munch berättar att hon skrivit ytterligare en ungdomsbok efter Trollslag och hon hoppas att den ska ges ut i Sverige inom en snar framtid. Det hoppas jag också!


Att drömma om Palestina som tonåring i Italien kan kännas avlägset. Men inte för Randa Ghazy. Hon kliver upp på scenen med tonårslånga ben och håret flätat i små små flätor. Vad ska hon säga? Randa Ghazy tar till orda självsäkert på engelska med sydeuropeisk accent. Som femtonåring såg hon och hennes kamrater på tevenyheterna ett inslag om en ung palestinier som dödats av israeliska soldater. Intresset och medkänslan väcktes hos den unga Randa och då hennes familj är araber med rötter i Egypten kändes det extra angeläget för henne att ta reda på mer. Om inte hon som arab är insatt i Palestina-Israel-konflikten och är medveten om det som sker, hur ska då andra människor kunna vara insatta? Hon började skriva en berättelse om några ungdomar i Palestina och uppmuntrad av lärare i skolan kom berättelsen med i en novelltävling som hon vann. På den vägen är det. Boken Drömmen om Palestina är nu översatt till elva språk och den unga författaren har åkt runt i flera länder och pratat om sin bok.

Historien kretsar kring Ibrahim, en ung palestinier. Ibrahim och hans kompisar vill leva i fred men alla drabbas av förlust och då finns det inget annat för dem att göra än att slå tillbaka. De blir då en aktiv del av kriget och kan inte längre dra sig ur. Ibrahim klarar livhanken men han känner sig ändå död, berättar Randa Ghazy, eftersom alla han haft runt sig inte finns längre.

Palestinierna har blivit glada över den här boken och som ung arab ger Randa Ghazy andra unga araber en röst. Hon har mött starka reaktioner från många håll, en del judar har menat att denna bok bara visade och representerade en sida av konflikten. När boken gavs ut i Frankrike höjdes röster för att stoppa den. Randa Ghazy tror att många är rädda för det gömda - det som verkligen sker till exempel på Västbanken, och i denna bok visas det. Randa Ghazy betonar att hon inte är mot judarna utan att hon är mot styret i Israel och krig. Det är svårt att förstå hur en femtonåring kan skriva en sådan stark, realistisk och berörande bok. När Randa Ghazy framträdde på Bok- och biblioteksmässan var det en mogen, modig och klok ung kvinna som pratade. Det blir tydligt i hennes skrivande likaså; en stor inlevelseförmåga och ett levande sätt att skriva med mycket dialog mellan Ibrahim och hans kompisar gör boken trovärdig. Drömmen om Palestina ger röst åt de unga människor som lever sina liv i en verklighet som är väldigt fjärran från ungdomar i Europa. Att en ung människa i Europa skrev om dem har ökat både förståelse och medkänsla över gränserna.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är ej tillåten utan tillstånd.

Copyright © 2003, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör:
Lydia Duprat