ÅRGÅNG 3 NUMMER 4 — 24 JUNI 2002
Vad är Café Crème? Vi på Café Crème Nyhetsbrev Kontakt Länkar
Pseudo Intryck Prosa Lyrik Arkiv

CAFÉ CRÈME I VÅR

A R T I K L A R
Scen: Singoalla i Hagaparken
Klippdockor från 60-talet
Läst: Choklad. Fakta, historia, passion
Läst: Samurajsommar
Läst: Den amerikanska flickan
Läst: Terra Nullius
Läst: Vetenskap eller villfarelse
Läst: Simos drömmaren
Läst: Den fula prinsessan
Läst: LBD
Läst: Silverapan
Läst: Skulden
Läst: Eragon - Arvtagaren
Fugu: Dödligt gott
Kvinnliga faraoner
"Saltis" i Saltsjöbaden?
Utdöd? Du skämtar väl!
The Spider Rules!
Fredag den trettonde
Konst: Angående konst och frihet
Musik: Something to Be Shared
Musik: Timeless Music
Musik: Summertime at Dalhalla
Läst: Björns bokkrönika våren 2005
Läst: Anne Franks dagbok
Läst: Orre, trast och trana
Läst: Dorés bibel
Läst: Sabotage
Läst: Mörkrets tjänare
Läst: Boktips inför hängmattan
Scen: Platonov
Foto: Färgsprakande provokation
Scen: Aprilhäxan
Utrotat djur Australiens heliga Graal
En skandalkarriär värd att belysa
I sus och dus med Brus
Berlin andra gången gillt
Könsroller under bronsåldern
Kristian II: Tyrann eller älskad kung?
Kuba: ständigt mot friheten
I den verkliga diktaturen
Destruktiviteten är en konstant
Katja Timgren får Slangbellan
Läst: Bläckhjärta
Läst: Kejsarens magi
Läst: Lucindas hemlighet
Läst: Da Vinci-koden
Läst: Terra Hexa
Läst: Stjärnornas stad
Läst: Åklagare är en som lagar bilar
Läst: Idun - Sagan om Valhalla

P R O S A
Långt hemifrån

L Y R I K
Dikter från Kuba

P S E U D O
Hur man ger sin katt ett piller

I N T R Y C K
Fisketur med Moses


Frossa i musik!
Av Björn Gustavsson

Vad göra i Oslo sedan man besökt Nationalgalleriet, Vigelandsparken och frossat i räkor på Aakers brygge?

Frossa i musik! Upptäck Oslo sinfonietta, Kringkastingsorkestret, det experimentella "Notam forum" och inte minst musikkonservatoriets alla gratiskonserter.

Börja med exempelvis Oslofilharmonikerna, som framträder i det utsökt vackra (=invändigt!) konserthuset - monumentalt i sin sparsmakade modernism och med en fantastisk akustik (nästan som i Göteborg!). Här hörde jag dem framföra en svit ur Prokofievs komplexa "Romeo och Julia" - med temperament och tät och bred klang, samt en elasticitet som gjorde Prokofiev synnerlig rättvisa. Orkestern spelade även med slagverkssolisten Evelyn Glennie - en världskändis som redan nu i 30-årsåldern tillägnats 90 nyskrivna verk! Denna slagverkets Miss World framförde här ett verk av MacMillan (seriellt, elegant, psykedeliskt). Att se Glennie frenetiskt ilande mellan alla slagverk är i sig stor show: i sin orientaliskt inspirerade dräkt, barfota och med utslaget hår, ter hon sig som en hippieflicka maniskt intresserad av att via rytm och klang undersöka världen.

Precis som i Örebro upplåts konserthuset åt de mest skiftande evenemang: jag såg annonser om bland annat jazzkvällar, "magdansfestival" och "möte mellan kinesisk och norsk folkmusik".

Vertavokvartetten - bildad 1984 och nu en av Europas främsta - driver (ungefär som Mats Widlund) en uppskattad kammarmusikserie, med konserter i "Gamle logen": en enastående lokal från 1835 i nyklassisk stil och där tidigare Ole Bull och Edvard Grieg uppträtt. Hörde här Vertavo spela nyromantikern Frank Bridge - med en sensualitet i spelet som gjorde hans impressionism farligt förförisk. Har inte hört så fenomenalt kvartettspel på många år… Ensemblens tolkningar av Griegs stråkkvartett samt Bartóks sex kvartetter (båda Simax) är extremt bra. Inte minst den senare dubbel-CD:n är sofistikerat njutbar. Dessa otroligt samspelta kvinnor är minst i klass med ungerska Bartók-kvartetten!

På operahorisonten anas en ny dager och förväntningarna är stora på det nya operahus som 2008 kommer att invigas i Björvika, alldeles vid fjordkanten. Den Norske Opera avser att från och med då fördubbla antalet produktioner. Nuvarande operahus är trångbott men förbluffande vitalt. Förutom huvudscenen driver man en barn- och ungdomsscen i gamla Vestbanestationen samt en studio för norsk samtidsbalett plus "operatoriet": ett laboratorium för ny norsk musikdramatik.

Teatern Oslo Nye bjuder på musikdramatik av det lättare slaget. I våras var det "Chicago", i Svein Sturla Hungnes ytterst professionella iscensättning. Det raffinerat högmoderna scenspråket lyfte fram 20-talsatmosfären (dekadens och korruption) men betonade också musikalens aktualitet. Mediekritiken accentuerad - därtill feministiskt kryddade passager där huvudpersonen lär sig pragmatismens konst - och vips förvandlas till en kvinnlig Jeppe på berget.

I fortsättningen får det bli mera Oslo.

Mera räkor, mera musik.

Copyright © 2001, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör:
Lydia Duprat