![]() ![]() |
||
ÅRGÅNG 3 NUMMER 7 — 25 NOVEMBER 2002 | ||
![]() |
||
![]() |
||
CAFÉ CRÈME I VÅR |
![]() |
Stefan
Casta årets Stefan Casta är årets mottagare av det pris
som instiftades i Astrid Lindgrens namn 1967. Priset delas ut, på Astrid
Lindgrens födelsedag den 14:e november, till en person som ägnat
sig åt ett förtjänstfullt författarskap inom barn- och
ungdomslitteraturen. ”Stefan Casta är en författare med bredd och öga för både inre och yttre skeenden. Som ungdomsboksförfattare ger han klarhet åt tonårens oredigaste och oåtkomligaste känslor, på ett språk som är rakt och tillgängligt. Och som naturboksförfattare står han också läsaren nära med en osviklig förmåga att zooma in på de viktigaste detaljerna. Stefan Casta förenklar inte, men han kan förklara skeenden så att man begriper, han är en mästare på att få läsaren delaktig och engagerad!” Vid prisceremonin dyker en ödmjuk och uppenbart tagen Stefan Casta upp. Han säger att han känner sig glad och stolt och menar att han inte kan få ett finare pris än Astrid Lindgren-priset. Stefan Casta skriver två typer av böcker, naturböcker och ungdomsböcker och berättar för oss att han känt sig som två Stefan Casta på grund av de vitt skilda typerna av böcker han skriver. Han säger: ”Jag har försökt hålla fåglarna utanför romanerna.” Men nu hävdar han att de två författarna har blivit en. Stefan Casta är född 1949 och har arbetat som journalist och författare i många år och som producent av naturfilm för stora och små, men ägnar sig nu främst åt författandet. Han har tidigare uppmärksammats för sitt författarskap; han fick Augustpriset 1999 för sin ungdomsbok Spelar död och fick året senare Nils Holgersson-plaketten för samma bok. Några ytterligare exempel på det Stefan Casta skrivit är Humlans blomsterbok (1993), Gräsen vi lever av (1996), Fallet Mary-Lou (1997) och Livets Källa (2000). På Junibacken där prisceremonin hölls blev detta tillfälle också ett tillfälle att inviga den lind som satts in till minne av allas vår Astrid som gick bort tidigare i år. Spelar min lind, sjunger min näktergal är titeln på en av hennes fantastiska böcker. Det fina med linden i Junibackens entré är att alla som passerar den har möjligheten att göra sitt eget lindelöv att sätta upp. Linden kommer att grönska i vår mörkaste årstid. Naturens betydelse blir den röda tråden
för kvällen på Junibacken. I sitt tacktal tar Stefan Casta
upp något som Astrid Lindgren sagt om minnen från barndomen. Det
är inte minnet av människor som kommer först, utan det är
minnet av naturen; smultronställen, blåbärstuvor, vattendrag
och diken med porlande vatten. Så menar Stefan Casta att det är
för honom också och med Astrids värnande om djur och natur
i tanken vill han köpa djur för prispengarna och fylla de tomma
hagarna på hans gård med får.
|
![]() |
||
Copyright
© 2001, Kulturtidskriften Café Crème Webbredaktör: Lydia Duprat |
||
![]()
|