Debatt
Det
är mer än bara könsdriften som driver
Av Åsa
Jonsson
Jag anser att man bör skilja mellan
könsdrift och sexualitet. Könsdriften är ett av
våra mänskliga grundläggande behov och sexualitet
det sätt varpå könsdriften är omgärdad av uppfattningar,
’regler’ och livsstilar. Homo-, hetero- och bisexualitet används
i vårt dagliga tal för att beteckna något mer än
bara ren sexuell drift. De olika kategoriseringarna av sexualitet får
inte någon mening förrän vi sätter dem i ett kulturellt
och socialt sammanhang. Om en person säger sig vara heterosexuell
ger det andra associationer än om en person säger sig vara lesbisk.
En fråga som många nog ställer sig är då om
varför den här personen känner ett behov av att
tala om detta. Att t.ex. säga sig "bara" vara sexuell utan
en bestämd inriktning ger i vårt samhälle en uppfattning
om att man är översexuell. Sexualitet utan koppling till
särskilda preferenser eller mönster är hotande för
den heterosexualitet (heteronormalitet) som genomsyrar samhället.
(Kan en person säga sig vara omnisexuell?) Åsikter och funderingar
kring sexualitet är såvitt man kan se en mänsklig aktivitet.
För att använda Don Kulicks ord:
"Så vitt jag vet finns det
inga heterosexuella gäss som förespråkar att homosexuella
gäss inte borde få uppfostra barn. Det finns ingen lesbisk
måsrörelse, ej heller antiloper som har åsikter om
huruvida andra antiloper borde onanera eller ägna sig åt
utomäktenskapligt sex."
De sexuella drifterna har sin boning i
en fysisk kropp. Det finns anatomiska män och det finns anatomiska
kvinnor, precis som det finns människor som är blinda eller
seende, korta eller långa. Varje kropp är ett sammanblandning
av olika fysiska attribut. Det kända citatet av Beauvoir "kroppen
är en situation" kan ställas mot Foucaults uttalande
att " själen är kroppens fängelse". De
närmar sig samma insikt från olika håll. Kroppen är
närvarande och betydelsefull för dem båda. ’Själen’
som Foucault talar om, uppfattar jag som det socialiserade självet
som styr vårt agerande. Denna själ kontrollerar vår kropp
och talar om för den vad den får och inte får göra.
Kroppen disciplineras till att följa de normer som finns i samhället.
Foucault anser att kontexten, den sociala "kringstrukturen"
påverkar själen. Våra uppfattningar styrs helt eller
delvis av de kulturella och sociala strukturerna runt omkring oss. Själen
disciplinerar kroppen att passa in i den samhälleliga kontexten,
så att en syntax mellan uppfattning och handling kan äga rum
i det kontextuella rum som själen (och kroppen) befinner sig i. I
mitt tycke handlar Beauvoirs uttalande om att kroppen sätter gränser
för våra upplevelser och att den påverkar den uppfattning
vi får om vår omgivning. Kroppen är fundamentet för
våra upplevelser. Kroppen som situation betecknar kroppens närvaro
i skapandet av en identitet. Den uppfattning som andra skapar sig om oss
och som vi skapar om oss själva påverkas av den kropp vi lever
i. Jag anser att det är i samspelet mellan kroppen som situation
och själen som kroppens fängelse som man närmar
sig det som präglar den mänskliga uppfattningen om identiteten
och vår sexualitet.
Människor är sexuella varelser.
Med det menar jag att de har ett behov av att ’para sig’. Av detta kan
man dock inte dra några som helst slutsatser om beteendet runt omkring
den sexuella akten. Det finns ingen drift som dikterar att man måste
göra något på ett visst sätt. Den sexualitet som
människor lever ut är präglad av den tidsålder och
det kulturella sammanhang som de lever i. Det finns vissa "regler"
för vad som krävs för att reproducera sig men inte alla
människor vill eller kan skaffa barn. Man kan dra paralleller till
människors beteende runt mat. Det är livsnödvändigt
att äta, människor har en drift att tillgodose sin hunger men
hur man gör detta är kulturellt betingat. Det finns levnadsregler
om vad man kan äta, när man kan äta och hur man kan äta.
Till exempel är det i vissa kulturer okej att äta hundar medan
det i andra ses som anstötligt. Människor kan även sätta
sig över sina drifter, ett mycket tydligt exempel på detta
är personer som hungerstrejkar eller som begår självmord
för en tro eller en rörelse.
I vårt västerländska samhälle
har sexualiteten blivit det vi definierar oss med i vårt förhållande
till omvärlden. Det är inte genom utförandet av sexuella
handlingar utan genom en tro på en essentiell sexualitet vilken
genomsyrar hela personligheten och som präglar vår syn på
sexuella beteenden. Ett beteende tolkas utifrån vår kulturella
ram och vår identitet blir den sexuella identiteten.
För att kunna diskutera sexualiteten
måste vi placera den i en kontext. Den existerar inte fristående
från samhället i övrigt. Kvinnors sexualitet är till
för män men mäns sexualitet är inte till för
kvinnor. De könsroller som är aktuella i vårt samhälle
just nu erotiserar kvinnan som objekt och mannen som subjekt. Margareta
Lindblom skriver i "Vad har kön med sexualitet att göra?"
i Res Publicas utgåva om kön, att sociala processer och maktförhållanden
påverkar den kategorisering som sker av sexualitet och kön.
De könsroller och den sexualitet som är närvarande i samhället
har konstruerats under en lång tid men är fortfarande under
konstruktion. Konstruktionen och ombildningen av könsrollerna och
deras koppling till sexualiteten kan liknas vid Otto Neuraths flotte.
Det är nog inte möjligt att i ett enda svep göra sig av
med alla de föreställningar som omger den mäskliga sexualiteten
och våra könsroller. Könsroller lärs in, könsskillnader
lärs in, sexualitet lärs in. Normer och föreställningar
runt sexualiteten varierar med de maktstrukturer som finns i samhället
vid varje given tidpunkt. Det är genom att undersöka och ifrågasätta
de "givna" rollerna som man kanske kan säga något
om sexualitet och könsroller. Könsdriften är inte det enda
som driver oss, det kroppsliga könet är inte det enda som påverkar
oss. Det är viktigt att inte förlora den insikten.
|