ÅRGÅNG 5 — HÖSTEN 2005
Vad är Café Crème? Vi på Café Crème Nyhetsbrev Kontakt Länkar
Pseudo Intryck Prosa Lyrik Arkiv

Känslor som griper tag

LITTERATUR
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Du tror du vet allting
Marie Peterson
Alfabeta 2005
ISBN: 9150106058
Sidantal: 190
Cirkapris: 55 kr

"Du tror du vet allting", får berättaren ofta höra av sin mamma som är på väg längre och längre in i Alzheimers irrgångar. Arga ord, beskyllningar och tillintetgörande ord. Till och med fysiska angrepp får den vuxna dottern ta av sin mamma. Av en läkare får dottern i berättelsen Alzheimers beskrivet för sig som en trappa, där trappstegen leder neråt och förmågor och personlighetsdrag försvinner och förändras hos personen som drabbats. Det är en bild som hon inte ser stämmer när hon lär känna moderns sjukdom. Hon liknar det vid en labyrint där personen går vilse och nya sidor kommer fram, andra sidor försvinner och förmågor tappas bort för att sedan uppenbara sig igen.

Det är en stark skildring som läsaren får ta del av, det är en öppen och ärlig berättelse där vi får ta del av relationen mellan mor och dotter samtidigt som modern tappar förmågan att ta hand om sig själv på grund av sin sjukdom. Det är som att bli inbjuden till en familjs tragedi där man har fritt tillträde till känslor och de svåra och dråpliga situationer som mor och dotter hamnar i samt den kärlek som blir tydlig i skenet av sjukdomen. Dottern försöker reda upp känslorna för sin mamma, sin egen barndom och relationerna inom familjen samtidigt som mammans sjukdom fortskrider.

Jag-berättaren både beskriver, ger exempel på och tänker kring hur mammans språk förändras genom Alzheimerns närvaro. Det är intressant läsning. Hur vissa språkliga beståndsdelar faller bort och hur själva språkuppbyggnaden nedmonteras. Det kan liknas vid ett barn som håller på att lära sig språket, meningarna är korta och bildliga beskrivningar är vanliga. Vissa ordvändningar blir som poesi.

"Och så adderar hon kiwi till den senaste listan över saker som hon inte förstått eller inte vill glömma bort: talgoxe Dag Hammarskjöld strykjärn lack. Kiwi."

Marie Peterson tar oss med in i rollen som meddrabbad av Alzheimer. Moderns sätt att flytta runt saker, slänga, gömma och ta fram dem igen och hennes ständiga frågor om saker och alla kort som hon sorterar. En dag säger mamman till sin dotter ”Vill du se kort på mina barn?” Då när mamman ställer den absurda frågan till sin egna dotter förstår hon att det är något som är allvarligt fel och att sjukdomen tveklöst finns där. Situationen för döttrarna som ska besöka och vaka över sin mamma blir till slut ohållbar och det svåra beslutet att tvinga henne att flytta hemifrån till ett låst serviceboende får man som läsare ta del av. Moderns reaktion och själva flytten är scener i boken som jag tänker på efter bokens slut. De känslor som frammanas både hos mor och döttrar griper tag.

Marie Peterson är kritiker och kulturjournalist som arbetat på bland annat Dagens Nyheter och Sveriges Radio. Hon debuterade med Du tror du vet allting 2004, nu är den utgiven i pocket av Alfabeta. Du tror du vet allting lyfter fram det verkliga och fruktansvärda med Alzheimer för alla de drabbade som får gå igenom den svåra resa som sjukdomen innebär och förändringen den för med sig.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är ej tillåten utan tillstånd.

Copyright © 2004, Kulturtidskriften Café Crème