ÅRGÅNG 5 — HÖSTEN 2005
|
||||
Delvis underhållande LYSSNA PÅ ETT LJUDKLIPP FRÅN
FILMEN >>
Abrakadabra! Simsalabim! Nicole Kidman blir en häxa. Men för denna roll behöver hon ingen lösnäsa. För häxan hon spelar ska inte likna Virginia Woolf, den ska likna 1960-talsskådisen Elizabeth Montgomery. ”En förtrollad romans” handlar nämligen om en nyinspelning av teveserien ”Bewitched” där Montgomery hade huvudroll som häxan Samantha. (Serien visades i USA mellan 1964 och 1972). Filmen i sig är alltså inte en nyinspelning i sig utan handlar om att man gör nyinspelningen. Men på ett lustigt sätt visar den hur karaktärernas verkliga liv vävs in i de karaktärer de spelar. Allt med lite charmig häxmagi. ”En förtrollad romans” är en film med många plan. Den leker med filmmediet och dess gränser. Låter verklighet och fiktion smälta samman då karaktärer från serievärlden stiger in i filmvärlden och tvärtom. (Ett tema som visserligen skildrats flera gånger förr och är rätt typisk för vår tid). Regissör och manusförfattare Nora
Ephron är känd sedan tidigare för lyckade filmer. Hon debuterade
som manusförfattare 1983 med Mike Nichols ”Silkwood”,
och står även bakom ”I lust och nöd” och ”När
Harry mötte Sally”. Ändå måste jag säga
att manuset inte håller hela vägen ut i ”En förtrollad
romans”. I filmens första halva skrattar jag så att tårarna
rinner. Man har visserligen sett tricken på andra ställen förr,
men de förmedlas genom ett strålande skådespel som gör
dem unika på nytt. Och att göra film med skådespelare
som Kidman, Michael Caine och Shirley MacLaine sätter extra stor
press på de mindre etablerade namnen. Men de klarar det! Alla roller
framförs väldigt bra från huvud till bi. Jag önskar
dock att manuset inte hade runnit ut i fel skål som det gör.
Från att vara rolig och intressant blir det slutligen löjligt
och banalt. Endast skådespelet håller hela vägen ut. |
||||