Fånig historia i ett vackert New York
Av Kerstin Gustafson

Bild: foxfilm

Down with Love
Regi: Peyton Reed
Manus: Eve Ahlert och Dennis Drake
I rollerna: Renée Zellweger, Ewan McGregor, David Hyde Pierce, Sarah Paulson, Tony Randall m. fl.

Betyg:

Att fastna i ett vanetänkande och att till varje pris vilja efterleva egna uppdiktade principer kan stå i bjärt kontrast till den man egentligen är och det man känner och önskar. Det blir de två huvudpersonerna Barbara Novak (spelad av Renée Zellweger) och Catcher Block (spelad av Ewan McGregor) varse i filmen ”Down with Love”.

Det är tidigt 60-tal i New York och den stora staden blomstrar av skönhet och optimism. Till den här miljön kommer Barbara Novak som ska få sin debutroman Down with Love utgiven. Romanen handlar om det som titeln anger, det vill säga ”skrota kärleken” och är ett stridsrop för alla kvinnor som fastnat i hemmafrufällan. Författaren ger uttryck för en del av feminismens grundprinciper men spetsar resonemanget med att proklamera ett avståndstagande från kärleken som, hon menar, endast förslavar kvinnorna och får dem att ge upp alla planer på egna karriärer.

Till en början möter hon motstånd framförallt från förlagets gråklädda, konservativa och manliga styrelse men med hjälp av förläggaren Vikki Hiller (spelad av Sarah Paulson) kommer hon ur den onda cirkeln. En av Vikkis planer är att låta den skandalomsusade reportern Catcher Block på den mansdominerade tidningen ”Know” göra ett reportage om Barbara Novak. Catcher Block är en riktig hjärtekrossare och i ett avseende lik Barbara Novak. På ett annat sätt representerar han det som Barbara föraktar.

Det som är häftigt med ”Down with Love” är den fantastiska miljön; filmskaparna har verkligen lyckats med att få den att se tidsenlig ut. Åskådaren får se storslagna fotografier av Manhattan och de långa avenyerna med gula taxibilar. Även inredningen av lägenheterna, kontoren och restaurangerna följer trenderna för 60-talet och är helt enkelt superb. Musiken är också en succé med Frank Sinatra i spetsen och titlar som ”Fly Me to the Moon” som passar alldeles utmärkt i ett New York under den här tidsperioden.

Det som är mindre utmärkt är emellertid en kringstruttande Renée Zellweger med plutande mun och den övriga rollistan med alltför förenklade karaktärer och en intrig som egentligen är totalt ointressant då man redan från början förstår hur det kommer att sluta. Det finns en ”plot”, som rabblas upp på en halv minut på slutet, men det gör ingen större skillnad. Hela historien är meningslös och alltför ensidig och även om huvudpersonen är smart och utstuderad så undrar man varför hon måste framställas som en dum höna. Kanhända är överdrifterna ett grepp i framställningen men det håller inte.

Det är inget fel på skådespelarnas prestationer utan det är manuset och rollernas utformning som haltar. Det är dock värt att nämna Ewan McGregor som klarar den extrema omställningen från heroinist i ”Trainspotting” till flashig kvinnokarl i ”Down with Love”. Det är också trevligt att se David Hyde Pierce som vi annars förknippar med brorsan i tv-serien ”Frasier”.

FILMENS WEBBPLATS >>

Copyright © 2003, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör: Lydia Duprat