Vänskap i ett vackert Norrland
Av Kerstin Gustafson

Bild: sonet film

Emma och Daniel - Mötet
Regi: Ingela Magner
Manus: Ingela Magner och Mats Wahl efter en roman av Mats Wahl
I rollerna: Maria Gidlöf, Anastasious Soulis, Marie Richardson, Örjan Landström, Göran Schauman m. fl.

Betyg:

Gemensamma erfarenheter förstärker banden mellan människor, speciellt om erfarenheterna är av den svåra sorten. Emma och Daniel möts när deras pappa respektive mamma träffas efter en tids brevväxling. Till en början är mötet mellan de två tioåringarna ett fiasko men under en tvådagars fisketur med den gamle mannen Isak utvecklas en fin vänskap mellan de två. När det de trodde skulle bli en gemytlig vildmarksutflykt får en dramatisk vändning sätts deras relation på prov. Fisketuren blir snarare en kurs i överlevnad och Emma och Daniel ställs inför flera svåra utmaningar.

Emma bor tillsammans med sin pappa i ett glesbyggt samhälle i Norrland. Pappan är änkling; hans fru (och Emmas mamma) dog i en bilolycka två år tidigare – något som speciellt Emma har svårt att komma över. Hon pratar mycket med Isak som bor på andra sidan forsen. Emmas pappa tycker att de är för ensamma och sätter in en kontaktannons i tidningen. På så vis får han kontakt med en kvinna i Stockholm och på sommaren kommer hon med sonen Daniel för en veckas semester i fjällen. Daniels föräldrar är skilda och pappan bor och arbetar på ett stort dataföretag i USA. Till en början verkar det som Emma och Daniel är varandras motsatser men redan efter ett par dagar visar det sig att de har mycket gemensamt.

”Emma och Daniel – mötet” är en fin berättelse om barns vänskap. Den visar att livet kan förändras på ett ögonblick och att vi aldrig kan vara förberedda på den dramatik som förändringen kan innebära. Vad ska två tioåringar göra när de ofrivilligt lämnas ensamma? Hur överlever man i vildmarken utan mat och el? Emma och Daniel kommer på många bra lösningar men klantar också till det vilket är naturligt både för vuxna och barn i en pressad situation.

Filmens största brist är rollfigurernas alltför stereotypa utformning. Daniel och hans mamma är så väldigt mycket stockholmare; Daniel tar med sig sin bärbara dator på resan till Norrland och blir helt chockad när han upptäcker att där inte finns el. Emmas pappa och Isak är å sin sida de typiska norrlänningarna som är sävliga, dricker kokkaffe och lever i ett slags förbund med naturen.

Även om åskådarna har överseende med en tioårings skådespelarprestationer är det svårt att bortse från Emmas överspel framför allt i början av filmen. Dessutom är de förtydliganden som förekommer ganska enerverande. ”Emma och Daniel” är förvisso en barnfilm men de övertydliga dragen är en underskattning av barns förmåga att förstå känslor och tankar. Om berättelsen hade skildrats ur Emmas och Daniels perspektiv, och inte ur en vuxen synvinkel, hade filmen förbättrats avsevärt. Det är dock ett fint möte mellan de två som skildras i den storslagna norrländska naturen.

Copyright © 2003, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör: Lydia Duprat