Frälsning i fjärran land
Av Lydia Duprat

BILD: SANDREW METRONOME

Den siste samurajen
Regi: Edward Zwick
Manus: John Logan, Marshall Herskovitz och Edward Zwick
I rollerna: Tom Cruise, Ken Watanabe, Timothy Spall, Billy Connolly, Tony Goldwyn, Masato Harada, Koyuki, Shin Koyamada m. fl.

Betyg:

Det finns en roll vars mantel är tyngre att bära än offerrollens: förövarens. Skuld är en nedbrytande känsla, särskilt där oförrätten är av sådan art att den skuldtyngda gärningsmannen varken har möjlighet att reparera skadan eller be om förlåtelse.

Detta är just vad kapten Nathan Algren (Tom Cruise) måste leva med: en fruktansvärd skuld som är omöjlig att gottgöra, och som sakta håller på att förgöra honom. Algren är en ärrad veteran från det amerikanska inbördeskriget och har dessutom deltagit i flera kampanjer mot indianerna under överste Custer. Under ett anfall gav sig trupperna på en hel indianby där oskyldiga – gamla, kvinnor och barn – utsattes för en regelrätt massaker. Skulden till blodbadet är visserligen inte främst Algrens utan hans närmaste befäls, överste Bagley (Tony Goldwyn), och ytterst överste Custers, en man som Algren känner djupt förakt för.

Kapten Algren plågas oupphörligt av sitt förflutna och söker dränka sina minnen i flaskan, dock utan större framgång. Algren har med andra ord inget att förlora, och när han blir erbjuden uppdraget att utbilda Japans blivande armé tar han jobbet. Det mytomspunna landet i Öst har en ny, ung och framåtsträvande kejsare som vill lotsa sitt land in i en ny era. I denna strävan är kejsaren ivrigt sekunderad av giriga, skrupelfria rådsmedlemmar och vinningslystna diplomater från Amerika och andra länder i Väst, som gnuggar sina händer inför nära förestående vapenaffärer. Problemet är att samurajerna, ett utdöende släkte som av hävd ansvarar för kejsarens säkerhet, tycker att förändringarna sker alltför fort och därför bjuder väpnat motstånd.

En blodig strid bryter snart ut mellan den långt ifrån färdigutbildade armén och samurajerna, och Algren blir tillfångatagen och förd till en by där samurajledaren, Katsumoto (Ken Watanabe) behandlar honom väl. Här kommer Algren i kontakt med den japanska kulturens uråldriga visdom och samurajernas sätt och värderingar. Under tiden i byn läker Algrens sår, både de yttre och de inre, och när det åter drar ihop sig till strid visar det sig att det är vid samurajernas sida som den amerikanske kaptenen vill slåss.

”Den siste samurajen” är en film om tapperhet, ära och lojalitet och skiljer sig föga från andra filmer i genren som exempelvis ”Patrioten” eller ”Braveheart”. Det här är en skicklig och påkostad produktion, fotot gör de vidunderliga scenerierna rättvisa och skådespeleriet är habilt. Edward Zwicks (”Glory” 1989, “Courage under Fire” 1996) regi är likväl utan anmärkning. Handlingens episka drag tas väl tillvara: det är stora, upphöjda frågor som avhandlas här och de behandlas med seriositet. Ändå är ”Den siste samurajen” en tämligen lättviktig film, och vissa dialoger är så stela att de närapå drar löje över hela produktionen. Filmen är underhållande men tyvärr inte särskilt gripande. Hade det inte varit för den massiva marknadsföring som föregått filmen hade ”Den siste samurajen” nog passerat obemärkt för en stor del av publiken.

FILMENS WEBBPLATS >>

Copyright © 2003, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör: Lydia Duprat