Finstämd, vacker
Av Lydia Duprat

Bild: Columbia-Tristar

Sjöfartsnytt
Regi: Lasse Hallström
Manus: Robert Nelson Jacobs efter en roman av E. Annie Proulx
I rollerna: Kevin Spacey, Julianne Moore, Judi Dench, Cate Blanchet, Scott Glenn, Rhys Ifans m. fl.

Betyg:

"Sjöfartsnytt" bär Lasse Hallströms signum. Det här är en lågmält berättad historia där det storslagna och dramatiska ligger skavfötters med det anspråkslösa och ytterst privata. Det är en liten värld inuti en litet större sådan inuti en ännu litet större och så vidare. Samtidigt rymmer berättelsen flera perspektiv på en och samma gång; den gläntar på dörren här och var och låter oss ta del av olika människoöden. Allt detta skildras med hjälp av ett bedövande snyggt foto, en klart genomtänkt och snudd på konstnärlig scenografi och ett lika genomtänkt soundtrack.

"Sjöfartsnytt" handlar om Quoyle (Kevin Spacey), en kuvad man som lärt sig skilja på sina känslor och sitt liv för att överleva. Quoyle har inte några förväntningar på livet och gör inga anspråk på någonting för honom så obekant och abstrakt som "lycka". Quoyles resignerade och passiva sätt grundlades i den tidiga barndomen av en brutal och frustrerad far. Senare gifter sig Quoyle med en vulgär och självförbrännande kvinna, Petal (Cate Blanchett), med vilken han får en dotter, Bunny. Petal är en vänsterprasslare av stora mått som inte drar sig för att ta med sig sina tillfälliga sexpartners hem till familjen. När Petal omkommer i en bilolycka övertalas Quoyle av sin faster Agnis (Judi Dench) att tillsammans med henne och dottern flytta till Newfoundland, där släkten har sitt ursprung och också, kommer det att visa sig senare, ett mörkt förflutet.

Naturen här uppe är karg, storslagen och grym. Här härskar havet, som ger och tar liv, och stormarna, som kan komma plötsligt och vara dödliga. Quoyle, Agnis och Bunny flyttar in i det nu fallfärdiga hus där Agnis en gång växte upp. Huset ligger på en vindpinad udde och är förankrat i marken med tjocka stålvajrar.

Quoyle blir anställd - motvilligt - som reporter på den lokala blaskan "The Gammy Bird", där han får i uppdrag att skriva en kolumn, "The Shipping News". Till sin häpnad upptäcker Quoyle att hans texter röner uppskattning hos befolkningen. På redaktionen får han vänner och ovänner, och i det lilla samhället träffar han också en gåtfull änka, Wavey (Julianne Moore), och hennes lille son, som blir Bunnys kompis.

Handlingen i "Sjöfartsnytt" innehåller emellertid mycket mer än så; den består av flera berättelser som löper parallellt, och är också tillbakablickande. Utgångspunkten är en roman med samma namn av E. Annie Proulx, som man lyckats förvalta väl i övergången till manus. Karaktärerna i filmen är många och sinsemellan mycket olika, och skådespelarna gör dem rättvisa. Rollsättningen är mycket lyckad; här har man visserligen inte tagit några som helst risker vad gäller valet av Kevin Spacey till rollen som Quoyle, men även i övrigt har man valt skådespelare med omsorg och känsla. Enda undantaget är Cate Blanchett i rollen som Petal, en liten och stereotypisk roll som hennes karriär skulle ha klarat sig utmärkt väl utan.

Det råder viss obalans mellan filmens första del, som handlar om Quoyles liv före flytten till Newfoundland, och den senare delen. Den första delen hade vunnit på att vara antingen kortare eller litet längre; nödvändig är den i vilket fall, det är där premisserna för den senare och "egentliga" handlingen presenteras.

Det är det enda jag har att anmärka på "Sjöfartsnytt". I övrigt är det här en vacker film, en finstämd film, en film för alla våra sinnen. En film som man vill se en andra gång.

FILMENS WEBBPLATS

---

Copyright © 2002, Kulturtidskriften Café Crème