Italienskt mästerverk
Av Kerstin Gustafson

Bild: Nonstop Entertainment

Sista kyssen
Manus och regi: Gabriele Muccino
Medverkande: Stefano Accorsi, Giovanna Mezzogiorno, Stefania Sandrelli, Marco Cocci, Giorgio Pasotti, Cladio Santamaria, Martina Stella m. fl.

Betyg:

Det är inte lätt att leva. Och det är sannerligen inte enkelt att få en relation att fungera. Den italienska filmen ”Sista kyssen” handlar om en grupp människor och deras förhållanden med fokusering på fyra män i 30-årsåldern som av både lika och olika orsaker har panik.

Carlo och Giulia är kära och lyckliga och de väntar barn. Carlo har till synes allt: en lycklig relation, en blivande familj, ett välbetalt arbete i reklambranschen och många goda vänner. Men han blir frustrerad inför den kommande situationen med det ansvar det innebär att bli pappa. För att hålla kvar en fot i ungkarlslivet träffar han den artonåriga Francesca som är tokig i honom. Carlos närmaste vänner befinner sig i liknande belägenheter. Adriano har en liten son med sin fru Livia. De har glidit ifrån varandra i samband med föräldraskapet och de är båda olyckliga. Paolo står inte ut med att vårda sin sjuke far och arbeta i familjens affär. Alberto träffar nya kvinnor hela tiden och sitter mest hemma och röker hasch. Paolo, Alberto och Adriano drömmer om att resa iväg och komma bort från vardagen och omvärldens krav.

Samtidigt som de unga männen irrar omkring får vi följa Giulias mamma som efter 30 års äktenskap känner att livet håller på att gå ifrån henne. Hon söker efter nya upplevelser samtidigt som hon försöker rädda sitt äktenskap. Och det är porträttet av denna medelålders kvinna, i skuggan av dottern och de unga männen, som är bland det starkaste i ”Sista kyssen”. I rollen som både godhjärtad mor och en kvinna som förväntar sig något mer av livet framstår hon som oerhört mänsklig.

”Sista kyssen” är en romantisk dramakomedi i uttryckets rätta bemärkelse. Åskådaren både skrattar och gråter eftersom allt är både komiskt och tragiskt. Personerna är dock aldrig ironiskt framställda utan skildrade med stor ödmjukhet. Den prisbelönte regissören och manusförfattaren Gabriele Muccino lyckas med mästerverket att skildra människor i deras fulla vidd. Ingenting är svart eller vitt. Våra handlingar styrs av våra känslor. Betraktaren kan förstå både den otrogne Carlo och den svikna Giulia. Det framstår inte heller som något kallhjärtat agerande att Adriano flyr från ett gråtande barn och en anklagande fru. Och den kärleksfulla skildringen av Giulias mamma innefattar även de stunder då hon är överkänslig och patetisk.

”Sista kyssen” är en modern berättelse men den har många likheter med antikens dramer. Det som ska hända händer och i den mycket skickliga filmatiseringen följer vi de olika personerna utan att för en sekund tappa koncentrationen.

Copyright © 2003, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör: Lydia Duprat