Smittsam glädje
Av Lydia Duprat

Bild: UIP

Spirit - Hästen från vildmarken
Regi: Kelly Asbury och Lorna Cook
Manus: John Fusco
Svenska röster:
Berättaren - Martin Stenmarck
Översten - Peter Andersson
Little Creek - Johan Svensson
Sergeant Adams - Anders Öjebo
Murphy - Torsten Wahlund

Betyg:

För några år sedan blev jag olyckligt kär. Jag blev nämligen kär i en varghund som inte fanns på riktigt utan bara på film och som hette Balto. I flera veckor trånade jag efter Balto och tråkade ut mina vänner med mitt ältande om honom. Filmen såg jag säkert minst tio gånger. Till slut hann verkligheten ikapp mig, jag tog mitt förnuft till fånga, förälskelsen ebbade ut.

Nu är jag kär igen! Den här gången i en häst, med andra ord ”Spirit – Hästen från vildmarken”. Somliga filmkritiker kommer säkert att säga mindre smickrande saker om ”Spirit” – tro dem icke! För ”Spirit – Hästen från vildmarken” är en vacker film om frihet och en okuvlig vilja. Det är en film om en stolthet omöjlig att knäcka och en kärlek möjlig att erövra – det är en film, med andra ord, om obändig värdighet.

Mustangen Spirit föds kolafärgad med mörk mule och gott humör. Han föds fri i den amerikanska västern på den tiden då den höll på att rövas bort från dess inhemska befolkning av vita män i blåa uniformer. Spirit flyger fram genom det vidsträckta landskapet tillsammans med de andra i hjorden, han är frihetsberusad och lycklig. Men en dag utsätter hans nyfikenhet honom för stora risker och han blir infångad av den vita mannen. Äventyret har börjat.

”Spirit – Hästen från vildmarken” är en politiskt korrekt film där den vita mannen har rollen som skurk. De vita erövrarna är giriga och har inga andra ambitioner än att tillfångata, dominera och förstöra. Såväl jord som indianer och hästar faller offer för deras omättliga maktbegär.

Lyckligtvis har man inte gjort misstaget att ge hästarna talförmågan i den här filmen. Å andra sidan gnäggar de mycket och gärna. Gnäggandet har emellertid försetts med olika tonhöjd och intonation och förmår på så sätt uttrycka känslor och även tankar. Det är gulliga ljud som talar direkt till hjärtat. Filmmusiken är mer än en aning märklig, men förmår trycka på alla de rätta knapparna. Känslosamt? Ja, litet kanske. Än sen då?

”Spirit – Hästen från vildmarken” bär på en smittsam livsglädje som är svår att värja sig mot, även om man är vuxen och luttrad. Spirits frihetsberusning blir genast även åskådarens, och man lämnar biografen med spring i benen. Min nioåriga dotters klass var med på filmens pressvisning och av allt att döma gick ”Spirit – Hästen från vildmarken” hem även hos barnen och då – förstås – i synnerhet hos flickorna.

FILMENS WEBBPLATS


Katarina Norra Skolas årskurs 3 recenserar "Spirit". här är ett urval:

( Klicka på bilderna för att se dem i större upplösning)

---

Copyright © 2002, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör: Lydia Duprat