Om ett mänskligt uppdrag
Av Kerstin Gustafson

Bild: sf film

Tears of the Sun
Regi: Antoine Fuqua
Manus: Alex Lasker och Patrick Cirillo
I rollerna: Bruce Willis, Monica Bellucci, Cole Hauser, Tom Skerritt, Eamonn Walker, Nick Chinlund, Akosa Busia, m. fl.

Betyg:

Ibland är det viktigare att följa sin humanitära inställning än att lyda order. Så resonerar den amerikanske kaptenen A K Waters, spelad av Bruce Willis, i filmen ”Tears of the Sun”.

Platsen är Nigeria där det demokratiska styret har krossats i en militärkupp. Presidentfamiljen har avrättats och etniska oroligheter präglar landet. En muslimsk milis går till angrepp mot lokala, kristna byar. Kaptenens uppdrag är att tillsammans med en grupp soldater hämta hem en amerikansk läkare, dr Lena Fiore Kendricks (Monica Bellucci), och två nunnor. Läkaren och nunnorna arbetar på en missionsstation där de vårdar sjuka och sårade. Uppdraget verkar till en början inte alltför komplicerat men när soldaterna är på plats vägrar läkaren att följa med om det inte är tillsammans med afrikanerna på stationen. När amerikanerna ser det lidande som gerillan åsamkar oskyldiga bybor vägrar de att lyda order. Barn och gamla får följa med den helikopter som var ämnad för läkarens hemfärd. För de andra följer en lång och farofylld väg genom djungeln till Kamerun. Senare visar det sig att en av personerna i följet är den mördade presidentens enda överlevande barn. Detta står klart då en stor milisgrupp följer efter och attackerar dem.

”Tears of the Sun” är en långtifrån unik krigsfilm; här liksom i andra filmer är det tydligt vilka som är ”the good guys” och vilka ”the bad guys”. Vi har sett det förut. Amerikanerna är hjältar som kämpar för demokrati och frihet mot fienden som kan vara allt från kommunistisk gerilla till västerländsk maffia. Här är fienden den muslimska gruppen i Nigeria som utför ett folkmord på den kristna befolkningen. Det är ett tröttsamt koncept även om det inte längre är så extremt att det vajar amerikanska flaggor på slutet. Det är också förvånande att skildringen av politiska händelser i amerikansk film fortgår att vara vinklad och svartvit i så hög utsträckning.

Trots de tydliga nackdelarna överväger det som är positivt. Om man bortser från machoamerikanska repliker som ”God already left Africa” och den enahanda skildringen av gott och ont är ”Tears of the Sun” en välgjord skildring av inbördeskrigets fasor, där de främsta offren är kvinnor och barn. Filmen känns realistisk då den visar förgängligheten hos många afrikanska demokratier. Den visar hur ondska kan flamma upp bland människor som levt sida vid sida. Och den visar hur absurt ett krig är och att det kan vara omöjligt, i praktiken, att lyda en order.

Fotot är otroligt med scener från djungeln, grönklädda berg och vattenfall på gränsen mellan Nigeria och Kamerun. Och trots att det är stråkmusik under de gastkramande krigsscenerna går inte filmen över gränsen. Bruce Willis är som gjord för rollen som den avtrubbade kaptenen. Monica Bellucci visade sin skådespelarbegåvning i den franska filmen ”Irréversible” och gör det även här. Det går att ana att kaptenen kommer att klara sig med livet i behåll. Handlingen är ändå oerhört spännande med många gripande scener.

FILMENS WEBBPLATS >>

Copyright © 2003, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör: Lydia Duprat