ÅRGÅNG 5 — HÖSTEN 2005
|
||||
Synd
på ett spännande uppslag Av Lydia Duprat
The Gathering
”The Gathering” hade kunnat bli en riktigt cool film om man hade vetat att ge manus riktning och stringens. Premisserna är goda: handlingen, som utspelas i en liten stad på den engelska landsbygden, inleds med ett sensationellt arkeologiskt fynd – en kyrka från 100-talet. Av allt av döma grundades kyrkan av någon som varit ögonvittne till Jesu korsfästelse; dess skildring avviker från den gängse representationen av Kristus död på korset och förbryllar kyrkans män liksom den arkeolog, Simon (Stephen Dillane), som åtar sig att arbeta med fyndet. Samtidigt blir en amerikansk turist, Cassie (Christina Ricci), påkörd av arkeologens hustru Marion (Kerry Fox). Cassie klarar sig utan en skråma men drabbas av minnesförlust. Hon tar in hos Marion och hennes familj och blir snart god vän med ett av barnen, Michael (Harry Forrester). Snart börjar Cassie hemsökas av syner som förebådar hemska olyckor. Hon stöter också gång på gång ihop med sinistra typer som hon tror sig känna igen och som, ska det visa sig, har anknytning till den forntida kyrkan. Cassie vet att något förfärligt kommer att hända snart och att det tilltänkta offret är Michael, och det vill hon förhindra till varje pris. Tematiskt för ”The Gathering” tankarna till bland annat Shyamalans ”Sjätte sinnet”; bland annat återfinns här samma sorts vändpunkt nära slutet, som visserligen medför en perspektivskiftning men som till skillnad från ”Sjätte sinnet” helt misslyckas med att överraska. Anthony Horowits manus lämnar mycket i övrigt
att önska,
dialogerna känns krystade och rollkaraktärerna skissartade, utan
vare sig djup eller trovärdiga bevekelsegrunder. Över huvud taget
känns ”The Gathering” som ett hastverk, och det är
synd att uppslaget med den forntida kyrkan med de underliga och hotfulla
gestalter runt det korsfästa Kristus inte kommit till bättre användning än
så här.
|
||||
|