Till Café Crème Film!
                           ÅRGÅNG 4 NUMMER 3 — MARS-APRIL 2003
  HEM NYHETER ARTIKLAR CC:S BETYGSKALA REDAKTIONEN
         :: CAFÉ CRÈME FILMARKIV ::
[an error occurred while processing this directive]

Bullock bommar igen
Av Lydia Duprat

Bild: Sandrew Metronome

Two Weeks Notice
Manus och regi: Marc Lawrence
I rollerna: Sandra Bullock, Hugh Grant, David Haig, Alicia Witt, Dana Ivey, Robert Klein, Heather Burns m. fl.

Betyg:

Vad händer om man blandar lika delar Sandra Bullock, Hugh Grant och ett manus av Marc Lawrence? Jo, man får en medioker film. Och vad händer om Marc Lawrence dessutom dristar sig till att pröva sin lycka som regissör? Jo, man får en katastrof.

Redan i ”Miss Secret Agent” och ”Ödets makt” kunde man se vad manusförfattaren Lawrence gick för; men att han skulle kunna göra ännu sämre ifrån sig var det ingen som förmådde gissa.

”Two Weeks Notice” är en så kallad romantisk komedi som har den egenheten att den saknar såväl romantik som komik. Handlingen är föga övertygande och därtill övermåttan förutsägbar. Filmen segar sig fram och när man till sist får resa sig från biofåtöljen är det med en lättnadens suck.

Sandra Bullock spelar Lucy Kelson, en advokat och tillika miljöaktivist som tillsammans med sina radikala juristföräldrar för en otacknämlig kamp mot mäktiga fastighetsbolags vinstdrivna rivningsiver. I ett försök att rädda ett gammalt charmigt kulturcentrum på Coney Island söker hon upp högsta hönset på Wade Corporation, den av Hugh Grant spelade George Wade. Wade, vars liv enligt egen utsago liknar ett parti Monopol, är för tillfället i trängtande behov av att anställa en ny företagsjurist. Hans bror, den avsevärt mindre bildsköne Howard (David Haig), är den som har den egentliga makten i företaget och han har tröttnat på Georges förkärlek för kvinnliga juristskönheter med utbildningar från tveksamma orter såsom St Tropez eller St Bart. Då Kelson råkar vara av rätt kön och därtill en Harvardbegåvning med huvudet på skaft övertalar George henne att börja jobba för honom. Som tack för besväret lovar han att bevara kulturcentret hon så ömmar för.

Den tvångsätande, penningsföraktande Lucy Kelson och den självcentrerade, bortskämde George Wade har absolut ingenting gemensamt. Det finns till yttermera visso inte tillstymmelse av kemi mellan Sandra Bullock och Hugh Grant. Emellertid står det i manus att de ska bli kära i varann, så vad gör man? Man säger sina repliker och anser sig därmed ha gjort sitt jobb. Båda huvudrollsinnehavare gör trötta och tröttsamma rolltolkningar där varken gnista eller charm står att finna.

Det sägs att Bullock – som för övrigt är filmens medproducent – och Grant är goda vänner och länge har velat arbeta tillsammans. Vad som övergår mitt förstånd är Varför i hela friden? Varför arbeta tillsammans när ingenting – absolut ingenting – tycks pågå mellan de tu, vare sig attraktion eller ens kamratskap?

Man skulle önska att Bullock hade en bättre näsa för filmmanus och att hon hade förstånd att göra sig kvitt sin manusförfattare. Man skulle önska att ”Two Weeks Notice” aldrig blivit producerad.

FILMENS WEBBPLATS >>


Copyright © 2003, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör: Lydia Duprat