ÅRGÅNG 5 — HÖSTEN 2005
|
||||
Känslomässigt överlastad
historia ya-ya-flickornas gudomliga hemligheter
Sidda Lee Walker (Sandra Bullock) ger en intervju inför premiären av en av sina pjäser. När den publiceras visar det sig att journalisten faktiskt har hört på… Siddas mor Vivi (Ellen Burstyn) ställer till med en scen kring hur sviken hon har blivit och att hon egentligen har varit en god mor och att Sidda har fabulerat ihop en traumatisk barndom bara för att såra henne. Då kommer Vivis gamla vänner Ya-Ya-flickorna till räddning. Filmen igenom får man återblickar; till Ya-Ya-flickornas barndom, ungdom, tidiga vuxenliv och till Siddas uppväxt. Det klassiska återberättargreppet behärskas inte till fullo tyvärr så ibland blir det bara rörigt och ointressant. Däremot har man lyckats hitta skådespelare i de olika åldrarna som faktiskt påminner om varandra. Det är ett plus även om det inte väger upp den bristande känslan för återblickarnas svåra konst. Sensmoralen, att såren efter en barndom präglad av misshandel, alkoholmissbruk och problematiken av att växa upp med en psykiskt sjuk mor kan läkas om man bara får reda på att modern minsann inte alltid hade det så roligt hon heller, är vidrig. Enkelt psykologiserande är en del av filmindustrin och man kan väl egentligen inte begära mer men man kan förenkla saker mer eller mindre elegant. "Ya-Ya-flickornas gudomliga hemligheter" saknar den värme och känsla som skulle behövas för att kunna skildra dylika händelser och ge publiken en anledning att känna med en alkoholiserad kvinna som misshandlar sina barn. Det räcker inte med att berätta att hon förlorade en man som hon älskade. Den smak man har i munnen efter att ha sett
"Ya-Ya-flickornas gudomliga hemligheter" är lite bitter.
Det här är typiskt nog en sådan film som vänder sig
till en kvinnlig publik: vänner som håller fast vid varandra
genom livet, mor och dotter-problematik, män som älskar i bakgrunden
med överseende leenden gentemot de irrationella kvinnorna och så
vidare. Förmodligen är det många som kommer att uppskatta
den här typen av känslomässigt överlastade historia
utan annat mål än att kvinnan ska gifta sig med den rätte
mannen. Jag gör det inte. |
||||
|