ÅRGÅNG 5 — HÖSTEN 2005
|
||||||
CAFÉ CRÈME I VÅR |
Ett budskap förklätt till bok
Författarinnan skriver i sitt förord att hon har skrivit boken som en kommentar till alla dem som tror att killar inte kan våldtas. Det är just som ett underlag i en diskussion som jag tycker boken passar bäst, för som roman har den för många brister. Språket är inte levande, handlingen är förutsägbar, boken är inte riktigt trovärdig och redan från början vet man vad som kommer att hända eftersom det står på baksidan och i förordet. Man brukar säga att boken har ett budskap, men i det här fallet har budskapet blivit en bok. Gustav bor tillsammans med sin mamma någonstans i norra Sverige. I början av boken kretsar hans tankar mest runt nästa slalomtävling och hur han ska berätta för Elin att han tycker om henne, men handlingen tar en snabb vändning. Efter ett misslyckat åk hamnar han på akuten med en bruten arm och när han sen kommer hem igen väntar moster Agneta där, som sällskap när mamma är borta. Han har aldrig gillat sin moster och när hon börjar komma obehagligt nära, till och med krypa ner i hans säng, vet han inte vad han ska ta sig till. Språket är mycket kortfattat utan krusiduller och det gör boken ganska torr att läsa för det finns knappt några miljö- eller personbeskrivningar. Stilen är väldigt avskalad och jag får känslan av att det är en dokumentär och inte en roman. Det finns trots allt något som får
mig att vilja fortsätta läsa och det är det som ändå
gör boken läsvärd. Man förstår hur huvudpersonen
känner, men om det beror på att boken är bra skriven eller
att man själv kan sätta sig in i hur det skulle vara, vet jag
inte. Visst får man intrycket av att Gustav mår dåligt,
men i vissa avseenden tycker jag det går för enkelt. När
han träffar sina kompisar efter det som hänt förklaras
det lite hur han känner, men det är inte alls de hemska skuldkänslor
och ångesttankar jag hade föreställt mig. Samma sak när
han berättar det som hänt för en vuxen, det går alldeles
för lätt att prata om det för att det ska vara trovärdigt. | |||||
Copyright
© 2004, Kulturtidskriften Café Crème |
||||||
|