ÅRGÅNG 5 — HÖSTEN 2005
|
||||||
CAFÉ CRÈME I VÅR |
Drakar, ormar och mycket mer
Ormens gåva är den tredje boken om Dina och hennes bror Davin. Dina är ungefär 13 och Davin omkring 16. Dinas mor är skämmerska och kan med en blick få en person att uppleva deras synder igen. Dina har ärvt sin mors gåva men förlorat den igen när deras fiende Drakan utnyttjade den, i förra boken. I denna bok så kommer Sezuan, Dinas far för att träffa Dina. Sezuan är svartmästare och kan ge folk drömmar med sin flöjt. Han är enligt Dinas mor mycket farlig och man ser bara Sezuan när han själv vill. Sezuan själv säger att han bara vill lära känna sin dotter. Dinas mor bestämmer sig då för att de ska lämna sitt hem och fly. Ormens gåva är skriven i jag-form
ur både Dinas och Davins perspektiv. Boken är uppdelad i sex
delar och i varannan del är det Dina som berättar, och i varannan
Davin. Det här är en riktig fantasybok, ett riktigt äventyr. Det finns till exempel drakar, sjöormar och annat som gör att det inte blir verklighetstroget. Man vet inte heller vilken tid det är eller var berättelsen utspelar sig. Fast på samma gång är boken skriven på ett så beskrivande sätt att man föreställer sig varenda mening i huvudet. Ibland blir man nästan arg på personerna i boken och vissa stunder tycker man synd om dem. Man kan inte förutspå vad som ska hända, och det är bra. Boken är väldigt spännande, lite sorglig, rolig och läskig. Spännande är den i nästan varje mening. Det är sorgligt när folk dör. Man skrattar ibland åt skämten. Ryser åt sjöormen och drakarna. Jag tror att den här boken kommer vara
svår att läsa om man inte har läst de två första
andra böckerna i serien. Då skulle man nog inte förstå
så mycket. Handlingen i de olika böckerna är inte densamma
utom att Dina och Davin är med. Men i andra och tredje boken förklarar
de till exempel aldrig vad en skämmerska är. Därför
är de inte riktigt fristående. | |||||
Copyright
© 2004, Kulturtidskriften Café Crème |
||||||
|