Första sidan
 
 

Debatt

Sleeping Beauties
Av Lydia Duprat


När en stor, grov och enfaldig lögn klarar sig ogenomskådad av de flesta år efter år måste det finnas ett skäl till det. Det finns alltid ett skäl till kollektivt självbedrägeri.

Vi lever i ett modernt samhälle och inbillar oss att vi är fria och upplysta. Vi inbillar oss att vi lever i ett fritt samhälle där vi åtnjuter det fria valet. Vi inbillar oss att kvinnor ända sedan feminismens dagar varit frigjorda och att vi lever i ett till stora delar jämställt samhälle. Vi intalar oss gärna att kvinnor och män har samma rättigheter och samma skyldigheter.

Allt detta är ren och skär lögn. I stället lever vi i en totalitär regim präglad av en fundamentalistisk ideologi som anammas, lydigt och blint, av de flesta: Skönhetsmyten. Termen "Skönhetsmyten" - "The Beauty Myth" - har myntats av Naomi Wolf i hennes utmärkta bok med samma namn. Jag tänker här inte recensera denna bok, som kom ut i början av 90-talet, även om jag varmt rekommenderar den. Mitt syfte är här i stället att med utgångspunkt från boken föra resonemanget vidare, ja lägga sten på bördan till och med.

Vad skönhetsmyten går ut på
Skönhetsmyten går främst ut på att kvinnor skall vara unga och vackra för att vara någonting värda. Är kvinnan inte vacker eller har hon passerat en viss ålder blir hon osynlig. Det skönhetsideal efter vilket kvinnor värderas är godtyckligt skapat av starka marknadskrafter, och utsätts för kontinuerlig förändring i syfte att fortsättningsvis passa dessas intressen. Skönhetsidealet som kvinnor förväntas efterleva sprids globalt i alla sorters media och går inte att undvika med mindre än att man är blind och gärna även döv. Hur skarpsinnig en kvinna än är når budskapet hennes undermedvetna innan hon hunnit ta (rationell) ställning till det: "Du är inte vacker nog/ung nog/smal nog, alltså måste du se till att bli det genom att köpa den krämen/låta skönhetsoperera dig/följa den bantningskuren". Skönhetsmyten handlar med andra ord bland annat om pengar, om att lura pengar av kvinnor. Men inte bara det.

Vem tjänar på skönhetsmyten?
I sin bok "The Beauty Myth" hävdar Naomi Wolf att myten uppkom som en reaktion på feminismens landvinningar: "It is summoned out of political fear on the part of male-dominated institutions threatened by women's freedom, and it exploits female guilt and apprehension about our own liberation - latent fears that we might be going too far." Hon säger vidare att ekonomierna i väst är beroende av att kvinnor fortsätter att vara underbetalda; skulle kvinnor få samma lön som männen för samma arbete skulle dessa ekonomier helt enkelt kollapsa. Alltså är det nödvändigt att hålla kvinnor i schack, och det gör man bäst genom att sikta på deras självkänsla. Genom att avfärda kvinnor såsom "fula" eller "gamla" hugger man efter deras självkänsla, deras integritet; man hänger ut dem till allmän beskådan och utvärdering och fråntar dem möjligheten att förhålla sig sakligt till kritiken, eftersom denna form av kritik inte i sig är saklig.

Givetvis tjänar främst ett flertal mycket mäktiga industrier på skönhetsmyten: miljarder dollar spenderas årligen i västvärlden på t.ex. diverse bantningspreparat och -litteratur, kosmetika och andra skönhetsprodukter, kläder och accessoarer och inte minst plastikoperationer. Kvinnotidningar bidrar till att propagera myten medelst de annonser de lever på och delvis även medelst deras redaktionella innehåll. Alla vill vara med och tjäna pengar på kvinnor. Och vi, kvinnor, vi säger Amen, vi säger Varsågod, ta våra pengar.

Är kvinnor dumma?
Är vi kvinnor dumma som går på den här bluffen, och det så villigt till och med? Ja, inte dummare än männen i alla fall, för de flesta män har lika svårt för att genomskåda myten. En manlig bekant till mig tyckte, till exempel, att kronprinsessan Viktoria "äntligen" såg ut som en "riktig kvinna" när hon var som mest utmärglad! Däremot har männen inte lika stor anledning att genomskåda och punktera myten eftersom de gagnas av den.

Kvinnor är ingalunda dumma; i stället är det så, att myten är oerhört skickligt uttänkt och att den tillämpas lika skickligt . Den verkar förtäckt och på ett psykologiskt plan och är därför svår att värja sig mot. Långt innan man hunnit förhålla sig rationellt till bilden på en magerlagd tonåring med spacklat ansikte har budskapet om att man själv inte duger nått det undermedvetna. Dessutom är kvinnor en tacksam målgrupp för den typen av hjärntvätt tack vare deras benägenhet att "vilja vara till lags"; tack vare deras lyhördhet, helt enkelt.

Kvinnor utnyttjas och mobbas
Förutom att kvinnor sedan länge yrkesarbetar fortsätter de att ha det huvudsakliga ansvaret för hemmet och familjen. Enligt Naomi Wolf - och hennes påståenden är väl underbyggda med statistiska uppgifter - arbetar kvinnor dubbelt så mycket som männen. Kvinnor yrkesarbetar för mindre lön än männen och fortsätter att arbeta gratis när de väl kommer hem. Om inte annat så gagnar det männen? Men det räcker tydligen inte. Dessutom skall kvinnor vara såväl vackra som evigt unga. Evigt ung kan ingen vara, alltså är loppet kört från början. Kvinnan har med andra ord blivit en slit-och-slängvara: så länge hon är attraktiv och ung åtnjuter hon någon form av status. Hon har då lättare att få jobb, lättare att göra sig hörd på och utanför jobbet, lättare att få sina krav och önskemål tillmötesgångna i största allmänhet eftersom hon har ett medel att köpslå med, det vill säga sin attraktionskraft. Är hon däremot inte attraktiv eller tillräckligt "ung" får hon allt ta och dra något gammalt över sig. Medan en äldre man är en "distingerad" herre är en äldre kvinna helt sonika en "kärring". Varför?

Ungdom är för det mesta synonymt med bristande livs- och sexuell erfarenhet. Erfarenhet är en egenskap som uppskattas hos män, men inte hos kvinnor. En erfaren kvinna är en kvinna som vet vad hon tycker och vad hon vill och är därför svårare att styra eller avfärda på saklig grund. En erfaren kvinna är alltså en kvinna med viss makt, och kvinnlig makt skrämmer. Varför?

Därför att vi lever i ett patriarkaliskt system. Därför att kvinnlig makt inte är förenligt med männens intressen. Och därför "fulgörs" den. Därför är äldre (läs: erfarna) kvinnor "oattraktiva", och avfärdas på grundval av det. Det kallar jag mobbning.

Männen nästa
De mäktiga industrier som parasiterar på kvinnors godtrogenhet och önskan att vara till lags nöjer sig av allt att döma inte med att enbart ha kvinnor som målgrupp. Dessa industrier såväl flyttar fram sina positioner hela tiden som prospekterar bland andra presumtiva grupper. Barnen börjar småningom bearbetas såsom målgrupp, men först är det männens tur: det räcker med att ta en snabb titt på t.ex. Men's Health för att konstatera hur långt processen redan är kommen. Men's Health är från början till slut som en traditionell kvinnotidning fast ämnad för manliga läsare. Där kan man läsa om hur man bär sig åt för att fortast möjligt skaffa sig en tvättbräda till mage eller om vilka fuktkrämer som är bäst (redaktionen testar!) och hur de bör användas för att ge bästa tänkbara resultat. Tidningen är fullpackad med bilder på unga och "läckra" manliga modeller. Det är alltså bara en tidsfråga innan männen börjar känna sig märkligt missnöjda med sig själva; därefter följer ett förändrat köpbeteende som ett brev på posten. Vänta bara och se. Låt vara att Calle Norlén påstår att det främst är homosexuella som läser Men's Health (eftersom den är så fullproppad med bilder på snygga grabbar); indoktrinering tar tid. Det vet de intresserade marknadsaktörerna, de räknar med det. Dessa aktörer vet att det är en tidsfråga innan karlarna börjar springa efter krämer och andra konsumtionsvaror i ett försök att stilla deras dåliga samvete och deras skam över att inte förmå motsvara det som uppfattas som "idealet". Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. De som är ute efter dina pengar har råd att vänta.

Hur länge vill vi ha det så?
Att spela med i det här gamet gagnar faktiskt ingen på sikt, inte kvinnor förstås, och inte män heller. Vi tillber Skönheten som en gud, vi lägger offer vid dess altare, men denna gud är nyckfull och tyrannisk och kan aldrig blidkas vad man än gör. Det är, när allt kommer omkring, just det som är poängen: att de som söker aldrig skall finna utan skall fortsätta att söka i all evighet. Just därför är målet för "saligheten" rörligt.

Några få blir väldigt rika på bekostnad av väldigt många, och även om det under en lång tid har verkat som om männen bara hade att vinna på att kvinnor hålls "på plats" med hjälp av skönhetsdiktaturen (där kvinnor tjänstgör som ett slags proletariat vad gäller samhällsstatus), är jag övertygad om att så icke är fallet. Jag är i stället övertygad om att ingen annan än parasiterna har något att vinna på att Skönhetsmyten inte genomskådas och - detta är viktigt! - oskadliggörs.

Finns det förresten något sådant som "skönhet" i absolut mening? Det tror jag inte. "Skönhet sitter i betraktarens öga" när allt kommer omkring. Ett som är säkert är emellertid att "skönhet" i alla fall inte är det som marknadsförs som sådant av de industrier som har att tjäna på det. Det som marknadsförs är inget annat än en sjuk dröm.

Det är dags att vakna.

 

 

Copyright © 2000, Kulturtidskriften Café Crème