Ledare

Café Crème och kulturbegreppet
Av Lydia Duprat

För inte så länge sedan var vi människor apor, och det är väl inget fel med det. Apor är ju rara djur, förresten är alla djur rara, möjligen med undantag för krokodiler och pirayor. På den tiden då vi var apor fanns ingen kultur. Kultur är ett mänskligt påhitt, och människan hade ännu inte sett dagens ljus.

Människor blev vi när vi blev bipedala och skaffade oss en hjärna värd namnet. Då började det hända grejor minsann. Vi började använda oss av stenar som verktyg samt begrava våra döda. Vi utvecklade ett språk och kunde därför även börja hålla låda vid begravningarna. Härmed var Kulturen född.

En sten som ligger på marken i skogen är natur. En sten som vässats för att tjänstgöra som kniv är kultur.

Människan är dotter till Naturen och moder till Kulturen. Allt det som på ett eller annat sätt utsätts för en förändring genom mänsklig påverkan är kultur. På gott och ont.

Mest på gott, skulle jag vilja säga. Tänk efter nu: människan är en i grunden livsbejakande art. Detta är uppenbart om man stannar upp en stund och betänker allt det som hon hittills skapat och som hon fortsätter att skapa. Människan är en estetisk varelse som söker skapa skönhet och harmoni omkring sig. Hon är en tänkande varelse och som sådan i stånd att berika andra människors liv och förbättra deras levnadsvillkor medelst sina tankar och frukterna av sin intellektuella förmåga i övrigt. Människan är ett flockdjur varför hon gärna vill dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser och sin kreativitet. Hon är även en vårdande varelse varför en stor del av hennes intellektuella kapacitet och kreativa resurser, och hennes ansträngningar i övrigt, brukas till gagn för den egna, och andra arter. Inte minst är människan en nyfiken och framåtsträvande art som aldrig tröttnar på att förkovra sig och utvecklas.

Jag tycker faktiskt att människan är helt okej. Inte ofelbar och inte enbart god förstås, men detta hör till hennes charm. Jag är hur som helst övertygad om att hon menar väl när allt kommer omkring. Hon gör så gott hon kan, och i vissa fall förmår hon prestera på en fantastiskt hög nivå. Det är kanske därför som vi inbillar oss att vi liknar Gud. Eller rent av tror att vi är Gud själva.

Vi på Café Crème tar avstånd från ett elitistiskt sätt att se på kulturen. Kultur är så mycket mer än att klä dottern i volanger och gå på Dramaten. Kultur är synonym med civilisation. En fascinerande aspekt hos kulturen är just dess enorma bredd och mångfald. Även om Café Crème huvudsakligen kommer att ägna sig åt att lyfta fram och kritiskt granska kulturella yttringar inom ett begränsat antal områden – däribland en del som av hävd förknippas med "finkultur" – kommer vi från tid till annan att skriva om andra aspekter av vår civilisation, som vanligtvis försummas i media.

Välkommen, civilisationsmedlem och kulturskapare, till det allra första numret av Café Crème.