Vad
är det som finns i skogen, barn?
Beate Grimsrud
Albert Bonniers Förlag 2002
ISBN: 91-00578-68-1
Sidantal: 322
Cirkapris: 233 kronor
Ända sedan debuten 1989,
med novellsamlingen Det finns gränser för vad jag inte förstår
har Beate Grimsruds författarskap utmärkts av originalitet och en
lätt absurd, för att inte säga surrealistisk anstrykning. Det
absurda har dock tonats ned i hennes senaste böcker. Där är
verkligheten märklig nog, i synnerhet sedd genom barnets ögon.
Beate Grimsrud är egentligen bördig från Norge, men bor sedan
1984 i Stockholm. Hon har en bakgrund inom idrotten som aktiv utövare
av fotboll och boxning bland annat — vilket också återspeglar
sig i författarskapet —, skriver på svenska och på
norska och har förutom romaner och noveller även skrivit och regisserat
dramatik för både scen och TV.
Barndomsskildringen Jag smyger förbi en yxa kom 1999. Den nominerades
till Nordiska rådets litteraturpris och vann Sveriges radios romanpris.
I den skildras en familj som både bokstavligen och socialt befinner
sig någonstans i utkanten av ett ej närmare preciserat 70-talssamhälle.
Uppe i backen, i det blå huset, växer huvudpersonen Lydia upp med
en stark mamma, en pappa som har svårt att behålla ett fast jobb
och en skara rödhåriga syskon. Genom Lydias tankar filtreras allt
som händer och det är inte alltid lätt att skilja verklighet
från hennes livliga och egensinniga, stundom skrämmande fantasi.
När livet blir allt kärvare hittar Lydia sin personliga nisch för
bekräftelse i idrotten, framför allt löpningen. Hon är
en sprintertalang och ser framför sig karriären utstakad.
I den nya boken, som kom under hösten: Vad är det som finns i
skogen barn? har Lydia och hennes syskon blivit vuxna. Pappan är
död. Mamman har försvunnit in i sin demens och syskonen skingrats
över världen. Lydia befinner sig i Sydafrika, på träningsläger
för landslaget, men är hemma på besök hos den bror som
stått henne närmast under uppväxten, Anders, när polisen
ringer. Det gäller deras bror Jon. Han är försvunnen i fjällvärlden
och rikslarm har utfärdats. Lydia och Anders tar tåget upp för
att delta i skallgången. Det är ramhandlingen, som utspelas under
de dagar sökandet pågår, tills allt hopp börjar vara
ute att finna Jon välbehållen.
Jag vill minnas att någon recensent, som i övrigt uppskattade förra
boken, anmärkte på titeln. Han fann den långsökt. Den
här gången borde han vara helt nöjd, för titeln är
kongenial. Vad som finns i skogen framträder under den psykiska —
och fysiska — påfrestning som en till synes lönlös skallgång
innebär. Jon, som spelade en anonym roll i första boken, tar gestalt
i syskonens, framför allt Anders, minnen. I sin frånvaro fungerar
han som katalysator. Allt eftersom trötthet, frustration och oro bryter
ner försvaren avslöjas fler dolda sidor hos syskonen. Familjerelationer
och livslögner står fram i naken relief mot bakgrund av den allt
mer hotande förlusten av en yngre bror. För den lugne, tillbakadragne
Anders leder situationen in i ett psykiskt sammanbrott, för Lydia, som
alltid varit utagerande och viljestark, till en ärlig omvärdering
av vad som är viktigast i livet. Det överraskar inte bara henne
själv.
Jag nämnde inledningsvis att Beate Grimsruds stil förändrats
och mognat över tid. Med Vad är det som finns i skogen barn?
tar hon ytterligare ett steg mot att bli en av våra verkligt framstående
författare, som episk berättare med personligt anslag och stark
psykologisk gestaltningsförmåga. Den stora dramatiken pågår
i det psykologiska skeendet, men även situationens inneboende spänning
trappas upp dag för dag. Man lägger endast motvilligt ifrån
sig boken. Så har också Beate Grimsrud belönats med välförtjänta
litterära utmärkelser även denna gång, bland annat Aftonbladets
kulturpris.