Vårt enda hem är kärleken
Av Björn Gustavsson

För att förtydliga företagets vision gäller det att kommunicera uppsatta mål. Med hjälp av BSC, ”det balanserade scorekortet”, får Du ett kraftfullt instrument för att effektivt mäta och styra företagets färd in i framtiden. BSC:s lättöverskådliga instrumentpanel balanserar externa och interna variabler och samordnar övergripande strategier -
Hon upphörde skriva. Andreas, vicedirektören, tittade in i dörröppningen och meddelade att han behövde en annonstext inför tillsättandet av den nye IT- ansvarige.
- Du fixar det här på - ska vi säga ett par timmar?
- Självklart. Hon dröjde med blicken vid den unge mannen, som med sitt röda, snaggade hår såg ut som en skalad morot.
Andreas sjönk ned i besöksfåtöljen, pustade och snörde av sig träningsskorna. Förmodligen hade han varit ute och spelat tennis nu igen.
Pia Grönvall föreslog att de skulle dricka något uppiggande. Hon bad honom vänta och gick över till personalrummet och valde något gott ur den välsorterade kyldisken med hälsodrycker.
Under det att de stilla drack varsin ginseng, som innehöll även alger från Ishavet, berättade han att ett högtryck höll på att växa in över landet.
Hon sade, att det var ju trevligt.
Vicedirektören lutade sig en aning tillbaka.
- Alltså, sade han.
Av den myndiga tonen att döma framgick att det nu var dags för viktiga saker.
- Alltså, upprepade han.
Pia Grönvall lyfte en klase vindruvor.
- Som du vet, fortsatte han, men tystnade åter, halade fram en påse smågodis och började snaska.
Pia Grönvall vinkade till en ung vaktmästare, som leende gick förbi i korridoren.
Som final blåste den snaskande vicedirektören luft i den tomma papperspåsen, stängde till öppningen och drämde till med höger handflata.
Poff! lät det.
Efter att ha lekt färdigt fortsatte han. Rösten lät så allvarlig att hon tyckte att orden drog förbi som ett begravningsfölje. ”Dokumenterad förmåga att arbeta operativt” - ”målfokuserad” - ”ligga i framkant med IT- applikationer” - ”jobba mot fastlagd budget”…
Hon försökte sätta upp en intresserad min. Han lät förfärligt enformig - som den värsta sortens dammsugarförsäljare, tänkte hon. Medan han malde på mindes hon ett grandiost hotell i bergen norr om Amalfi. Hon funderade på om hon kanske skulle ringa och boka en höstvecka redan nu.
Andreas tystnade. Misslynt undrade han varför hon inte antecknade.
- Det gör jag… Här inne... Hon gjorde en handrörelse mot pannan.
- Bra, bra, brummade han och satte ny fart: - Vidare måste han ha dokumenterad förmåga att arbeta operativt -
- Eller hon, kontrade Pia.
- Va?
- Tänk om det blir en hon!
Den rödhårige blev ännu något rödare.
- O la la - nej, den tanken törs jag inte ens tänka. Nå! Hm! Personen ifråga måste alltså vara flexibel och ledigt röra sig på alla nivåer i företaget - hans kompetens skall finnas inom både IT och Human resources - skriver du? du skriver väl? - han ska vara strukturerad, åtminstone på arbetstid, haha - god förmåga att skapa ett positivt klimat kring sig - serviceminded - bollplank - ansvara för implementering - positiv - dokumenterat positivt - positiva signaler - bollplank - positiv - positiva effekter - positiv spin off -
När VD:n äntligen rusat vidare sprayade hon rummet med eau de cologne. Att skriva annonstexter till doften av fotsvett - låt vara chefens - var uteslutet.
Med en fräsch citrondoft i näsborrarna slog hon sig ned framför datorn och satte igång.
Du får arbeta i en kreativ och dynamisk miljö med korta, raka beslutsvägar. Du ska vara positiv och diplomatisk men också kunna fälla ut klorna och genomdriva beslut -
Hon snodde ihop ytterligare en harang och printade ut skissen.

Pia Grönvall, copywriter på en av stadens ledande marknadsföringsfirmor, upplevde en framgång hon tidigare inte ens kunnat drömma om.
Kort sagt, hon levde large.
Att hon över huvud taget gjort en så lyckosam karriör berodde på att hon lärt sig att utnyttja sina medmänniskors primitiva instinkter. Hon visste hur man drog vinning av deras svagheter.
Folk i allmänhet var så enfaldiga. Hon drev dem som en skock får. Hon kunde få dem att acceptera snart sagt vilka nycker som helst. Deras gränslösa godtrogenhet utgjorde basen för hela hennes verksamhet.
Ur tomma intet framkallade hon snart sagt vad som helst. Hon skapade begär. Hon skapade behov. Hon skapade bilder, föreställningar och bedårande bländverk. Hon skapade ideal. Hon skapade drömmar. Hon skapade hunger. Hon skapade längtan. Hon skapade lycka. Hon skapade missnöje. Hon skapade precis vad som helst - allt vad uppdragsgivarna beställde. Hon arbetade på ett företag där de djärvaste och snyggast paketerade lögnerna vann störst framgång och följaktligen betalades bäst.
Hon virade in lögner i glittrande höljen och sålde dem som sanning.
Och hon visste exakt hur han skulle gå till väga för att få alla dessa påhitt att framstå som något eftersträvansvärt och fullständigt korrekt. Hon hade till och med lärt sig framställa cynismerna som om de vore hämtade ur hjärtat och faktiskt betydde något.

Hon hade just ringt på snabbtelefonen och beställt en cappuccino. I väntan på kaffet ställde hon sig vid panoramafönstret och tittade ut över stadslandskapet.
Arbetsrummet låg överst i huset och erbjöd en strålande utsikt. Försommargrönskan och de blå vattnen lyste inbjudande mellan bebyggelsen.
De senaste dagarna hade det varit hektiskt. Hon bestämde sig för att äta middag på Grand hotells veranda. Hon behövde ta igen sig i litet avspänd, kosmopolitisk atmosfär...
I det stora hela var hon annars nöjd med sin tillvaro. Hon levde ett privilegierat liv, rikt på upplevelser. Till stor del kunde hon dessutom själv styra sina arbetstider - ville hon resa någonstans var det i regel bara att ge sig av.
Sedan skilsmässan för några år sedan njöt hon varje stund av sin frihet. Den enda relation hon inlåtit sig på var att hon (som ett slags belöning för lång och trägen uppvaktning) låtit en blyg ung man bli hennes älskare; en mörkhårig juridikstuderande som hon numera träffade i genomsnitt varannan vecka - alldeles lagom sällan för att inte hinna tröttna på denne romerskt sköne yngling, vars ansiktsdrag kunde ha mejslats fram av en florentinsk renässansskulptör eller faktiskt av Michelangelo själv.
Vad mera kunde förgylla livet? Å, det var mycket! Hon reste till traditionsrika norska fjällhotell; hon tillbringade veckor i Toscana och på Amalfikusten; hon besökte Paris, Berlin och Milano, köpte vackra kläder och frossade i operamusik och konstmuseer. Vardagskvällarna tillbringade hon mestadels i sin ljusa lägenhet på Strandvägen, helst i läsfåtöljen, med ett glas vin framför sig på bordet.
Goda middagar, intelligenta människor, dyra märkeskläder och förstklassiga hotell - sådant var självklarheter för Pia Grönvall, som tilltalades av allt som ägde en estetisk dimension: harmoniskt formade träd, vackra barn, de flesta sorters blommor, vällagrade ostar, fulländade kaviarkorn (men bara äkta kaviar!), häftig makeup, snygga kläder, roliga trender, hägrar, vargar, katter, god litteratur, lyckade musikstycken oberoende av genre, vältränade kroppar, vackra keramikföremål, goda cigariller, äkta champagne av rätt sort, vinden i trädgrenar, popplar, kastanjeträd, läcker design, stjärnhimlen, gnistrande vinterdagar…
Hon hade långt ljust hår, sminkade sig noggrant och såg betydligt yngre ut än sina femtiofyra år. Sedan några år tillbaka hade hon slutat röka, samtidigt som hon gått över

FORTSÄTTNING