ÅRGÅNG 2 NUMMER 6 — 17 SEPTEMBER 2001
Vad är Café Crème? Vi på Café Crème Nyhetsbrev Kontakt Länkar
Pseudo Intryck Prosa Lyrik Arkiv

CAFÉ CRÈME I VÅR

A R T I K L A R
Scen: Singoalla i Hagaparken
Klippdockor från 60-talet
Läst: Choklad. Fakta, historia, passion
Läst: Samurajsommar
Läst: Den amerikanska flickan
Läst: Terra Nullius
Läst: Vetenskap eller villfarelse
Läst: Simos drömmaren
Läst: Den fula prinsessan
Läst: LBD
Läst: Silverapan
Läst: Skulden
Läst: Eragon - Arvtagaren
Fugu: Dödligt gott
Kvinnliga faraoner
"Saltis" i Saltsjöbaden?
Utdöd? Du skämtar väl!
The Spider Rules!
Fredag den trettonde
Konst: Angående konst och frihet
Musik: Something to Be Shared
Musik: Timeless Music
Musik: Summertime at Dalhalla
Läst: Björns bokkrönika våren 2005
Läst: Anne Franks dagbok
Läst: Orre, trast och trana
Läst: Dorés bibel
Läst: Sabotage
Läst: Mörkrets tjänare
Läst: Boktips inför hängmattan
Scen: Platonov
Foto: Färgsprakande provokation
Scen: Aprilhäxan
Utrotat djur Australiens heliga Graal
En skandalkarriär värd att belysa
I sus och dus med Brus
Berlin andra gången gillt
Könsroller under bronsåldern
Kristian II: Tyrann eller älskad kung?
Kuba: ständigt mot friheten
I den verkliga diktaturen
Destruktiviteten är en konstant
Katja Timgren får Slangbellan
Läst: Bläckhjärta
Läst: Kejsarens magi
Läst: Lucindas hemlighet
Läst: Da Vinci-koden
Läst: Terra Hexa
Läst: Stjärnornas stad
Läst: Åklagare är en som lagar bilar
Läst: Idun - Sagan om Valhalla

P R O S A
Långt hemifrån

L Y R I K
Dikter från Kuba

P S E U D O
Hur man ger sin katt ett piller

I N T R Y C K
Fisketur med Moses


Intervju
Ung journalist på Brasiliens största tidning
Av Lydia Duprat

- Journalistik är att låta folk komma till tals.

Det säger Vanessa Macedo, journalist på Brasiliens största dagstidning, O Globo.

När 21-åriga Vanessa ser tillbaka på de skäl hon hade till att vilja satsa på journalistyrket slås hon av hur naiva dessa egentligen var. Hon hade resonerat att eftersom hon tyckte om att skriva men var alltför rastlös för att ägna sig åt djupare akademiska studier skulle journalistiken vara ett lämpligt yrkesval.

- Men journalistik handlar i själva verket inte alls om att skriva, säger hon, utan om att berätta en historia, att avslöja missförhållanden i samhället och att ge den lilla människan en röst. Det handlar om att hjälpa människor, helt enkelt.

Det märks att Vanessa brinner för sin uppgift. Hennes entusiasm och samhällspatos går inte att ta miste på, och inte heller hennes häpnad över att hon blev bönhörd över förväntan med sitt yrkesval.

- Jag sökte mig till journalistiken i tron att jag skulle finna en sak men jag fann något som var mycket större, och oändligt mycket mer tillfredsställande, säger Vanessa.

För Vanessas del handlar journalistyrket om att vara ute på stan, bland folk, och lyssna på vad människor har att säga. Det handlar om att hitta en story som är värd att berättas, låta vanligt folk komma till tals och på så sätt påverka samhällsutvecklingen.

- Man skriver ett reportage, man låter en människa berätta om sin situation och reportaget väcker reaktioner, ett problem kanske blir löst. Det är oerhört tillfredsställande.

Vanessa blev antagen till journalistikutbildningen på universitetet medan hon fortfarande gick i gymnasiet. Lyckligtvis skulle hon inte börja på universitetet förrän efter en termin, och den terminen använde hon till att bli klar med sina gymnasiestudier.

Så fort Vanessa kom till universitetet började hon se sig om efter praktikplatser. Hon fick napp redan under den andra terminen då hon fick jobb som pressekreterare på PUC. Den ena praktikplatsen ledde till den andra och så småningom hamnade hon på Rádio Globo där hon jobbade med research. Hon var inte riktigt nöjd, att sitta still är inte hennes starka sida.

- Jag vill vara ute på fältet och hämta fakta direkt på gatan, säger hon. Jag vill kunna kombinera teori med praktik. Men jag tycker också att man ska ta de jobb man får, det är viktigt att umgås med branschfolk och knyta kontakter.

En vän tipsade henne om ett vikariat på O Globo Online, som hon också blev erbjuden. Först var hon tveksam till att acceptera vikariatet, hon var inte klar med sin utbildning och ville inte äventyra studierna för ett tillfälligt jobb. Men chefen ville ha henne och gav ett löfte om fast anställning direkt efter vikariatet.

- I början handlade jobbet mest om redigering och research. Men sedan bytte tidningen ledning och med det fick vi också en helt ny sajt. Då blev jag nyhetsreporter med Rio som arbetsfält.

På min fråga om hur könsfördelningen ser ut på hennes arbetsplats svarade Vanessa att de flesta reportrar där är kvinnor, men att man eftersträvar en balans mellan könen. Jag undrade om situationen var den omvända i pyramidens topp men Vanessa tror inte det, i alla fall inte på O Globo Online där många chefer är just kvinnor.

- Och på journalistikprogrammen på universiteten är de flesta studenterna kvinnor, påpekar Vanessa. Branschen håller på att förändras, kvinnorna blir bara fler och fler.

Slutligen undrar jag vad Vanessa har för karriärplaner. Vad vill hon göra på sikt, vad hoppas hon på?

- Det som händer när en journalist avancerar i karriären är att han kommer längre och längre bort från reportagearbetet, från själva nyhetskällan. Det tycker jag är synd, säger hon.

Vanessa nämner en brasiliansk journalist, Fernando Morais, som efter många års yrkesliv lämnade tidningsredaktionen för att ägna sig åt större reportage som han ger ut i bokform.

- Något sådant skulle jag kunna tänka mig. Jag vill aldrig överge reportaget. Jag vill alltid vara där det händer, avslutar Vanessa.

Copyright © 2001, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör:
Lydia Duprat