Björnben nytt hopp i kampen mot benskörhet
Av Lydia Duprat

Så mycket som 50 procent av alla kvinnor och 25 procent av männen över 50 lider av osteoporos, eller benskörhet. I hopp om att komma på nya behandlingsformer mot tillståndet har forskarna börjat intressera sig för svartbjörnen, vars benvävnad inte bryts ner under månaderna i ide.

Som bekant avtar benvävnadsproduktionen hos människan efter 50-årsåldern; hårdast drabbas kvinnor efter klimakteriet. Men även brist på fysisk aktivitet under längre perioder – exempelvis en lång konvalescens – leder till förlust av benmassa.

Emellertid känner forskarna till att björnar har en unik förmåga att bevara sin benvävnad under de månader då de ligger i ide. Dessa rön ligger nu till grund för nya forskningsinsatser vars syfte är att hitta nya behandlingsformer mot osteoporos, eller benskörhet.

Benvävnadsproduktionen avtar hos flertalet djur som går i vinterdvala. Undantaget är svartbjörnen (Ursus americanus), som tycks behålla sin benmassa under den period på mellan tre och fem månader som dvalan pågår.

För att utröna hur detta går till har forskare under ledningen av Seth Donahue på Michigan Technological University i USA utfört mätningar på ämnesomsättningen hos benvävnaden hos fem björnar. Forskarna har upptäckt att en förlust av benvävnad visserligen sker under vinterdvalan, men att benvävnadsproduktionen fortgår i oförminskad takt och även kan nå en höjdpunkt så snart djuret åter blir aktivt.

Dessa bägge processer verkar uppväga varandra på sikt. Undersökningarna ger även vid handen att benen hos svartbjörnen inte blir tunnare och svagare med åldern.

Donahue tror att björnarna utvecklat denna egenskap som ett sätt att hantera slaggprodukter då svartbjörnen till skillnad från de flesta andra hibernerande djur varken urinerar eller tömmer tarmen under sin vintersömn.

- Björnarna har ingen möjlighet att göra sig av med överskott av kalcium och därför är det bara logiskt att kalciumet återupptas av benmassan, säger han.

- Människor och de flesta andra däggdjur är inte så bra på att återvinna kalcium i kroppen, säger David Burr som är benexpert på Indiana University School of Medicine i Indianapolis. Vilka mekanismer som än möjliggör det för björnarna att återvinna sitt kalcium är de mycket intressanta ur vetenskapligt perspektiv.

Seth Donahues forskarlag undersöker för närvarande hur två hormoner, kalcitonin och paratyreoideahormon, skiljer sig till strukturen hos människan och björnen. Man hoppas att detta kan leda till att nya behandlingar mot osteoporos kan utvecklas.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är ej tillåten utan tillstånd.