|
Lyrik
Björn
Gustavsson
Dikter
*
Ännu
väcker dagarna med sina långsamma skogar,
med sina långa, tysta sjöar
Och ännu finns här människor
kvarglömda i hus alldeles för stora
*
Äntligen får du ordna med dina blommor
Och doften av jasmin dövar din oro,
låter dig dväljas i drömmar,
starka som ljuset där det flodbrett rinner över vitkalkade stenen
*
Det finns någon som inte ser dig
som just i detta ögonblick ser dig
Och långt utanför denna ljusa kammare
någon som minns redan innan det hänt
*
med sina långa, tysta sjöar
Och ännu finns här människor
kvarglömda i hus alldeles för stora
*
Äntligen får du ordna med dina blommor
Och doften av jasmin dövar din oro,
låter dig dväljas i drömmar,
starka som ljuset där det flodbrett rinner över vitkalkade stenen
*
Det finns någon som inte ser dig
som just i detta ögonblick ser dig
Och långt utanför denna ljusa kammare
någon som minns redan innan det hänt
*
|