Lyrik

Utan titel
Av Eva Magnusson

om livet är
ljusblå himmel, kyla
det är inte första gången, jag var
barn, sprang genom skogar

hatade mannen med de stickande
fingrarna, han bodde i en källare, det huset
såg jag igen långt senare, då fanns där
ingen dörr kvar och ingen stentrappa, luktärter
täckte muren

sprang genom skogar, de är borta nu
träden stigarna skogskällan
grodorna där

har ingenting att säga om det som pågår
utanför, de blänkande bilarna, isens förrädiska
lockelse, sprickorna, sången
därunder

barndomen har upphört
allt ska bort
det skarpa ljuset