ÅRGÅNG 4 NUMMER 4 — 19 MAJ 2003
Vad är Café Crème? Vi på Café Crème Nyhetsbrev Kontakt Länkar
Pseudo Intryck Prosa Lyrik Arkiv

CAFÉ CRÈME I VÅR

A R T I K L A R
Tora vill rida hela sitt liv
Med vindarna i ryggen
Gud ger och Gud tar
Från arbetarstad till Europa-wannabe
Gratisdatorns dagar är här
Främlingars godhet
Martinson intressantare än någonsin
Manfredis oändliga dialoger
Liten flicka blir vän med argt moln
Plötsligt blir morfar James Bond
Starka porträtt i Weiss nya roman

I N T R Y C K
Första bilden från Mars!

P S E U D O
Som klippt och skuren för jobbet

P R O S A
Ro i tidens flöde
Den snabba tjuven


Skönhetsvård i Brasilien
och i Sverige

Av Lydia Duprat

Det som under många decennier betraktades som utomordentligt förlegat i Sverige har aldrig slutat vara modernt och aktuellt i Brasilien: skönhetssalongen. En plats där kvinnor flockas om lördagarna, klipper sig, färgar håret, målar naglarna och umgås.

Alla brasilianska kvinnor frekventerar givetvis inte skönhetssalonger. Det gör till exempel inte de som saknar allt intresse för sådant som utseende, de som vägrar att underkasta sig de skönhetskrav som manssamhället ställer på kvinnor eller de som inte har råd att betala för de behandlingar som erbjuds. Men många, många kvinnor fortsätter att troget besöka sin manikyrist eller hårfrisör varje vecka. För flertalet av dem är detta ett sätt att sätta guldkant på tillvaron.

Hur kommer det nu sig att så många kvinnor har råd att regelbundet betala för den service som erbjuds på skönhetssalonger? Det är enkelt. De människor – företrädesvis kvinnor – som utför denna service gör det för en relativt billig penning. Flertalet driver inte sin egen salong utan arbetar som anställda för en låg lön, vare sig den är fast eller provisionsbaserad. Att Brasilien är ett utpräglat klassamhälle är ju ingen hemlighet.

Förr i tiden fnös vi i Sverige åt den sortens fåfänga och samtidigt ryggade vi tillbaka inför blotta tanken på hur mycket en professionellt utförd manikyr skulle kosta. Dylikt var om något förbehållet damerna på Östermalm och inga andra. Som en följd därav har svenska kvinnor i många år varit experter på att måla sina egna naglar.

Men – något har hänt. För några år sedan fick Sverige sina första så kallade nagelskulptörer, och i dag kan man välja och vraka bland kosmetologer, massörer, fotvårds- och andra specialister inom skönhetsvård i större svenska städer. Eftersom utbudet är så stort måste efterfrågan också vara det. En större efterfrågan innebär i sin tur att folk har mer pengar att röra sig med – eller att de som utför servicen i fråga är beredda att göra det för en relativt billig penning.

Hur ligger det till egentligen?

Copyright © 2003, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör:
Lydia Duprat