Läst
En vision av den yttersta dagen
Av Anna Southerington

Slutet på historien
Stephen Travis
Libris förlag
167 sidor
ISBN: 91-7195-440-6

Tolkningarna av de kryptiska och apokalyptiska verser som utgör Uppenbarelseboken i Nya Testamentet är nästan lika många som deras läsare. De flesta tolkningar jag har stött på är luddiga, flummiga, fyllda av hokus pokus, och i min mening fullständigt omöjliga för en rationell människa att tro på. Travis menar dock på, att vi måste förstå hur Johannes och hans gelikar hade för vana att kommunicera och förmedla sina budskap, och hur mottagarna av de brev som utgör Uppenbarelseboken skulle ha förstått detta språk. Amen, säger jag.

Travis hävdar att det är en fullständig självklarhet att alla de märkliga ting och fenomen som skildras i Uppenbarelseboken, odjur med tio horn, skökor, 666 osv, är för sin samtid och den dåvarande judeo-kristna kulturen allmängiltiga och väl förstådda symboler, och jag håller helt med honom i den analysen. Han är inte alls ensam om den uppfattningen, naturligtvis, så detta i sig är ingenting nytt. Det jag emellertid stöter på för första gången är trovärdiga och jordnära tolkningar av dessa symboler. Inget hokus pokus, ingenting som känns som vilda fantasier, ingenting det vanliga vardagsintellektet omedelbart invänder emot. Och det är verkligen otroligt uppfriskande i sammanhanget! Med detta inte sagt att andra sådana vettiga tolkningar inte existerar. Det gör de säkerligen, men jag har haft oturen att inte stöta på några sådana förrän nu, och med tanke på de fullständigt otroliga diskussioner jag har haft om Uppenbarelseboken med andra människor, inklusive präster och teologer, verkar det som om några vettiga teser har undgått även dem. Det var därför en stor glädje för mig att få läsa Slutet på historien.

Jag ska inte i denna recension gå in närmare på Travis tolkningar och slutsatser, eftersom detta skulle kunna förta en del av den presumtiva läsarens nöje. Jag vill dock nämna, att detta är många mil från exempelvis amerikanska domedagspredikanter och andra svavelosande bibliska förkunnares budskap. Den yttersta dagen ses här som en glädjefylld och fantastisk tilldragelse, och den Gud och den Kristus som skildras här är fulla av kärlek och empati, medkänsla och förlåtelse. Dock lämnar han oss inte utan eget ansvar. Travis skildrar också de möjligheter vi alla har att redan i dag bidra till att realisera Guds rike på jorden, hellre än att sitta tillbakalutade och invänta en profetiskt förkunnad tilldragelse och därmed överlåta allt ansvar på Gud. Han uppmanar till socialt och politiskt engagemang till förmån för miljön, fattiga, utslagna, hemlösa, ensamma, sjuka, de som drabbas av sociala orättvisor både på hemmafronten och ute i världen i stort. Han pekar på ett antal konkreta och enkla åtgärder som varje människa kan vidta för att bidra till en värld, på global skala, som i högre grad än i dag präglas av kärlek, gemenskap, jämlikhet, fred… alla de karaktärsdrag som också präglar Guds rike som det beskrivs i Bibeln.

Detta budskap känns synnerligen relevant för alla människor, inte bara kristna. För den kristne läsaren är detta dessutom en bok som förmedlar både en vettig och rimlig tolkning av Uppenbarelseboken och förmodligen även en stor portion lättnad i och med att Travis tolkning gör det möjligt att läsa Uppenbarelseboken med helt andra ögon än vad som oftast verkar vara brukligt. Istället för att uppleva boken som hotfull och skräckinjagande, som stoff som ligger till grund för filmrysare som "Omen", kan man här förstå den utifrån sin samtid och sin kultur, som en profetisk förkunnelse som förmedlar budskapet om någonting underbart och fantastiskt att se fram emot. Jag vill också nämna en ofta bortglömd yrkesutövare i dessa recensionssammanhang - översättaren. Lars Jämterud har gjort ett mycket gediget arbete. Bokens redaktör har dock slarvat, jag stötte på flera stavfel. Det finns också ett fåtal sekvenser där jag inte tycker att Travis argument riktigt håller, några få detaljtolkningar som jag har invändningar eller reservationer mot rent logiskt, men dessa utgör undantaget hellre än regeln.

Överlag tycker jag att hans argument och teser är både jordnära och rimliga, fullständigt vettiga i motsats till de andra tolkningar jag har kommit i kontakt med, och jag uppskattar som sagt det faktum att Uppenbarelseboken här ställs i positiv och hoppingivande dager för omväxlings skull. En sådan läsning passar dessutom bättre in i det stora sammanhanget om man bedömer tonen och budskapet i de böcker som föregår Uppenbarelseboken. I Travis tolkning blir den lika mycket gospel, dvs goda nyheter, som resten av Nya Testamentet, och även det ter sig i mina ögon som ypperligt vettigt och som ett faktum som ger ytterligare stöd åt hans teser. Boken är dessutom välskriven och lättläst och riktar sig till den breda allmänheten, man behöver inte vara teolog eller religionshistoriker för att hänga med i Travis argument och slutsatser. Att dessa argument och detta hopp också leder honom till att föreslå praktiska åtgärder för socialt engagemang är ytterligare ett stort plus eftersom det gör boken ännu mera konkret och jordnära, samt potentiellt bidragande till ett bättre samhälle och en bättre värld. Jag tror att Slutet på historien skulle utgöra ett välkommet tillskott till de flesta kristna eller i övrigt bibliskt intresserade läsares bokhyllor, och att den även kan uppskattas av många icke-kristna läsare, och anser därför att 4½ kaffekoppar är väl förtjänta.