ÅRGÅNG 3 NUMMER 7 — 25 NOVEMBER 2002
Vad är Café Crème? Vi på Café Crème Nyhetsbrev Kontakt Länkar
Pseudo Intryck Prosa Lyrik Arkiv

CAFÉ CRÈME I VÅR

A R T I K L A R
Scen: Singoalla i Hagaparken
Klippdockor från 60-talet
Läst: Choklad. Fakta, historia, passion
Läst: Samurajsommar
Läst: Den amerikanska flickan
Läst: Terra Nullius
Läst: Vetenskap eller villfarelse
Läst: Simos drömmaren
Läst: Den fula prinsessan
Läst: LBD
Läst: Silverapan
Läst: Skulden
Läst: Eragon - Arvtagaren
Fugu: Dödligt gott
Kvinnliga faraoner
"Saltis" i Saltsjöbaden?
Utdöd? Du skämtar väl!
The Spider Rules!
Fredag den trettonde
Konst: Angående konst och frihet
Musik: Something to Be Shared
Musik: Timeless Music
Musik: Summertime at Dalhalla
Läst: Björns bokkrönika våren 2005
Läst: Anne Franks dagbok
Läst: Orre, trast och trana
Läst: Dorés bibel
Läst: Sabotage
Läst: Mörkrets tjänare
Läst: Boktips inför hängmattan
Scen: Platonov
Foto: Färgsprakande provokation
Scen: Aprilhäxan
Utrotat djur Australiens heliga Graal
En skandalkarriär värd att belysa
I sus och dus med Brus
Berlin andra gången gillt
Könsroller under bronsåldern
Kristian II: Tyrann eller älskad kung?
Kuba: ständigt mot friheten
I den verkliga diktaturen
Destruktiviteten är en konstant
Katja Timgren får Slangbellan
Läst: Bläckhjärta
Läst: Kejsarens magi
Läst: Lucindas hemlighet
Läst: Da Vinci-koden
Läst: Terra Hexa
Läst: Stjärnornas stad
Läst: Åklagare är en som lagar bilar
Läst: Idun - Sagan om Valhalla

P R O S A
Långt hemifrån

L Y R I K
Dikter från Kuba

P S E U D O
Hur man ger sin katt ett piller

I N T R Y C K
Fisketur med Moses

Orgasmen: Den så kallade
lilla döden

Av Åsa Jonsson

I århundraden har människan varit fascinerad av sin sexualitet. Den har beskrivits i text och bild ända sedan människan började lämna dylika spår efter sig. Vi är fascinerade av vår egen dödlighet – och av vår odödlighet. Anne Rices vampyrböcker beskriver ovannämnda koppling på ett i det närmaste övertydligt sätt. Varje död som sker genom vampyrernas blodsugande beskrivs som en orgasm för både offer och förövare. Lust och rädsla är ofta intimt förknippade. Det är naturligt att vara rädd för döden; både för att förlora nära och kära men även att vi själva ska förloras. C. A. Ehrensvärd har tecknat ett samlag i en likkista sett från dess fotända. Sammanblandning av död och liv?

Man brukar säga att man aldrig är så nära döden som när man nyser. Det kanske är sant, år andra sidan är det orgasmen som brukar kallas för "den lilla döden". Det är dock inte alla orgasmer som kan få detta epitet. Det är när orgasmen blir så kraftig att blodtillförseln till hjärnan tillfälligt stryps som "den lilla döden" inträder. Det ger njutningen ännu en dimension där den balanserar på gränsen till vad som kanske går att jämställa med döden. När hjärnan måste klara sig på mindre syre så stänger den av alla oväsentliga funktioner och det är på gränsen till svimningen som "den lilla döden" inträder. I det ögonblick som orgasmen når sin höjdpunkt kan en känsla av overklighet vara det sista steget mot den lilla döden.

Många människor försöker uppnå den lilla döden på artificiella sätt. Genom att strypa syretillgången till hjärnan kan man uppnå detta benådade tillstånd vilket gör att "strypsex" har sina anhängare. Det är dock ett sätt som kanske för en närmare till den "stora" döden än man hade tänkt sig.

I längtan och jakten efter orgasmer finns kanske en längtan efter att få dö en smula, att för en stund lämna det jordiska – om än genom den mest jordiska av handlingar. Känslomässigt är vi kanske aldrig så nära döden som i det ögonblick som vi bejakar livet som mest.

 

Copyright © 2001, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör:
Lydia Duprat