Nummer 9 - 30 april 2001

Debatt
Det är mer än bara könsdriften som driver
Av Åsa Jonsson

Jag anser att man bör skilja mellan könsdrift och sexualitet. Könsdriften är ett av våra mänskliga grundläggande behov och sexualitet det sätt varpå könsdriften är omgärdad av uppfattningar, ’regler’ och livsstilar. Homo-, hetero- och bisexualitet används i vårt dagliga tal för att beteckna något mer än bara ren sexuell drift. De olika kategoriseringarna av sexualitet får inte någon mening förrän vi sätter dem i ett kulturellt och socialt sammanhang. Om en person säger sig vara heterosexuell ger det andra associationer än om en person säger sig vara lesbisk. En fråga som många nog ställer sig är då om varför den här personen känner ett behov av att tala om detta. Att t.ex. säga sig "bara" vara sexuell utan en bestämd inriktning ger i vårt samhälle en uppfattning om att man är översexuell. Sexualitet utan koppling till särskilda preferenser eller mönster är hotande för den heterosexualitet (heteronormalitet) som genomsyrar samhället. (Kan en person säga sig vara omnisexuell?) Åsikter och funderingar kring sexualitet är såvitt man kan se en mänsklig aktivitet. För att använda Don Kulicks ord:

"Så vitt jag vet finns det inga heterosexuella gäss som förespråkar att homosexuella gäss inte borde få uppfostra barn. Det finns ingen lesbisk måsrörelse, ej heller antiloper som har åsikter om huruvida andra antiloper borde onanera eller ägna sig åt utomäktenskapligt sex."

De sexuella drifterna har sin boning i en fysisk kropp. Det finns anatomiska män och det finns anatomiska kvinnor, precis som det finns människor som är blinda eller seende, korta eller långa. Varje kropp är ett sammanblandning av olika fysiska attribut. Det kända citatet av Beauvoir "kroppen är en situation" kan ställas mot Foucaults uttalande att " själen är kroppens fängelse". De närmar sig samma insikt från olika håll. Kroppen är närvarande och betydelsefull för dem båda. ’Själen’ som Foucault talar om, uppfattar jag som det socialiserade självet som styr vårt agerande. Denna själ kontrollerar vår kropp och talar om för den vad den får och inte får göra. Kroppen disciplineras till att följa de normer som finns i samhället. Foucault anser att kontexten, den sociala "kringstrukturen" påverkar själen. Våra uppfattningar styrs helt eller delvis av de kulturella och sociala strukturerna runt omkring oss. Själen disciplinerar kroppen att passa in i den samhälleliga kontexten, så att en syntax mellan uppfattning och handling kan äga rum i det kontextuella rum som själen (och kroppen) befinner sig i. I mitt tycke handlar Beauvoirs uttalande om att kroppen sätter gränser för våra upplevelser och att den påverkar den uppfattning vi får om vår omgivning. Kroppen är fundamentet för våra upplevelser. Kroppen som situation betecknar kroppens närvaro i skapandet av en identitet. Den uppfattning som andra skapar sig om oss och som vi skapar om oss själva påverkas av den kropp vi lever i. Jag anser att det är i samspelet mellan kroppen som situation och själen som kroppens fängelse som man närmar sig det som präglar den mänskliga uppfattningen om identiteten och vår sexualitet.

Människor är sexuella varelser. Med det menar jag att de har ett behov av att ’para sig’. Av detta kan man dock inte dra några som helst slutsatser om beteendet runt omkring den sexuella akten. Det finns ingen drift som dikterar att man måste göra något på ett visst sätt. Den sexualitet som människor lever ut är präglad av den tidsålder och det kulturella sammanhang som de lever i. Det finns vissa "regler" för vad som krävs för att reproducera sig men inte alla människor vill eller kan skaffa barn. Man kan dra paralleller till människors beteende runt mat. Det är livsnödvändigt att äta, människor har en drift att tillgodose sin hunger men hur man gör detta är kulturellt betingat. Det finns levnadsregler om vad man kan äta, när man kan äta och hur man kan äta. Till exempel är det i vissa kulturer okej att äta hundar medan det i andra ses som anstötligt. Människor kan även sätta sig över sina drifter, ett mycket tydligt exempel på detta är personer som hungerstrejkar eller som begår självmord för en tro eller en rörelse.

I vårt västerländska samhälle har sexualiteten blivit det vi definierar oss med i vårt förhållande till omvärlden. Det är inte genom utförandet av sexuella handlingar utan genom en tro på en essentiell sexualitet vilken genomsyrar hela personligheten och som präglar vår syn på sexuella beteenden. Ett beteende tolkas utifrån vår kulturella ram och vår identitet blir den sexuella identiteten.

För att kunna diskutera sexualiteten måste vi placera den i en kontext. Den existerar inte fristående från samhället i övrigt. Kvinnors sexualitet är till för män men mäns sexualitet är inte till för kvinnor. De könsroller som är aktuella i vårt samhälle just nu erotiserar kvinnan som objekt och mannen som subjekt. Margareta Lindblom skriver i "Vad har kön med sexualitet att göra?" i Res Publicas utgåva om kön, att sociala processer och maktförhållanden påverkar den kategorisering som sker av sexualitet och kön. De könsroller och den sexualitet som är närvarande i samhället har konstruerats under en lång tid men är fortfarande under konstruktion. Konstruktionen och ombildningen av könsrollerna och deras koppling till sexualiteten kan liknas vid Otto Neuraths flotte. Det är nog inte möjligt att i ett enda svep göra sig av med alla de föreställningar som omger den mäskliga sexualiteten och våra könsroller. Könsroller lärs in, könsskillnader lärs in, sexualitet lärs in. Normer och föreställningar runt sexualiteten varierar med de maktstrukturer som finns i samhället vid varje given tidpunkt. Det är genom att undersöka och ifrågasätta de "givna" rollerna som man kanske kan säga något om sexualitet och könsroller. Könsdriften är inte det enda som driver oss, det kroppsliga könet är inte det enda som påverkar oss. Det är viktigt att inte förlora den insikten.