Plötsligt blir morfar
James Bond
Av Anna Eklöv

LITTERATUR
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Jag har en drakfisk i magen Örjan Persson Rabén & Sjögren, 2004 Sidantal: 267 Cirkapris: 188 kr ISBN: 91-29-66030-0

Jag har en drakfisk i magen är omtumlande att läsa för den är så ojämn. Den börjar väldigt lovande med en oväntad intrig då en morfar och hans dotterdotter återupptar kontakten efter många år och bestämmer sig för att åka till Indien tillsammans för att söka efter sin dotter respektive mamma Christina. Det bådar för äventyr och familjerelationer som ska prövas och kanske stärkas. Författaren Örjan Persson visar medlidande för den vilsna Erika som växt upp utan både sin mamma och pappa och för morfadern Sixten som levt kringflackande och nyligen blivit änkling. Berättelsen tar fart och Erikas intryck av Indien beskrivs på ett levande sätt, hennes oskyldiga tonårsögon ser mycket i den främmande kulturen som hon funderar över. Indien och mötet med indiska människor beskrivs med värme och trovärdighet. Här och en bit in i boken vill man gärna läsa vidare om Erikas och Sixtens äventyrliga resa genom Indien på jakt efter den försvunna Christina.

Ungefär i mitten av boken börjar historien vackla och kännas osannolik. Sixten visar sig vara väldigt förmögen och kan sprida hur mycket pengar omkring sig som helst, de tar in på lyxhotell och köper båtar och jeepar. Dessutom har Sixten kontakter med höga polischefer samt militärer och kan beställa helikoptrar i jakten på sin dotter. Det känns som om James Bond plötsligt dyker upp i Sixtens gestalt. Erika och Sixten hamnar i eldstrid mellan militär och rebeller, de kastas i indiskt fängelse och träffar torterade fångar. Örjan Persson förenklar och tar genvägar genom osannolika händelser och man undrar om han alls tar sina unga läsare på allvar. De dramatiska händelser som drabbar Erika och Sixten blir ointressanta för beskrivningarna av dem saknar djup och alltför många oväntade skeenden avlöser varandra.

Erika är berättarrösten under resan och läsaren får reda på hur hennes uppväxt sett ut och hur hon kämpat och saknat sin mamma under många år. Skoltiden på högstadiet är svår och mobbingen som hon upplever där beskriver författaren med inlevelse och medkänsla. Erikas vänskap med den jämnåriga Shiva, som adopterats från Indien, är också en intressant del av boken. Titeln på boken, Jag har en drakfisk i magen, hänvisar till det Erika känner i trängda situationer, till exempel då hennes mobbare dyker upp eller då hon utsätts för rånförsök i Indien. Det är en träffsäker liknelse: vid oro börjar den giftiga drakfisken simma omkring och stöter till i magen och gör Erika oförmögen att röra sig.

Relationerna mellan Erika, Sixten, Shiva och Christina kunde författaren ha gett större utrymme eftersom de känns värdefulla och skulle varit intressanta att ytterligare ta del av i stället för de fåniga actionäventyren i sista delen av boken. Örjan Persson har tidigare skrivit tretton stycken ungdomsböcker som behandlat olika miljöer. Hans miljöbeskrivning av Indien känns äkta och det är tydligt att han rest mycket där. Men det är tyvärr en osannolik berättelse från detta spännande land han tecknar för unga läsare.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är ej tillåten utan tillstånd.