Översättningsmakt och desinformation
Av Jakob Nilsson

Som de allra flesta redan märkt så får amerikanska filmkomedier av någon outgrundlig anledning ofta en mycket märklig och högst kreativ ny svensk titel när de ska gå upp på svenska biografer eller ges ut på video/dvd. Det enda som då tycks vara viktigt är att det ser klatschigt ut på ett så puckat sätt som möjligt (och därigenom kommersiellt gångbart?). Att försöka fånga vad det är för typ av film på något slags, i förhållande till originaltiteln, väsensliknande sätt verkar i det närmaste helt ointressant.

Vissa upplever dessa titelöversättningar som lite tokiga och förvånande, andra blir irriterade, medan åter andra kanske inte reflekterar över saken alls. Själv blir jag ofta förbryllad och ibland lite arg.

Nyligen gavs "Meet the Fockers" (se separat recension), uppföljaren till "Meet the Parents" (Jay Roach, 2000), ut på dvd i Sverige. De svenska utgivarna tyckte inte att den lättförståeliga originaltiteln räckte till varpå de kände sig manade att döpa om den till Familjen är värre. Till skillnad från många ännu hemskare originaltitelsöden så finns det förvisso här ett slags täckning för att familjen är värre: titel syftar ju på att familjen är värre än värst, vilket var fallet i Släkten är värst den svenska titeln på Meet the Parents . Filmens handling kretsar nämligen kring att huvudpersonens familj beter sig lite knasigt i ögonen på den släkt (?) som titeln på den första filmen syftar på.

Trots detta råder det dock även i det här fallet ingen vidare tvekan om att titeln Familjen är värre, inte bara helt saknar originaltitelns för filmen grundläggande ordvits, utan också alla spår av känslighet inför vad det är för typ av film man ska beskriva för en potentiell publik.

Som de allra flesta människor över fyra och ett halvt och under sjuttio år redan förstår ligger familjenamnet Fockers nära den amerikanska svordomen Fuckers som förutom den ungefärliga betydelsen era djävlar också betyder knullare. Årskurs 1-engelskan i meningen Meet the Fockers går kanske inte att översätta utan att mycket av den klockrena komiska poängen går förlorad, med varför då översätta den? Vem har glädje av att filmen heter Familjen är värre ?

Who knows? Titeln är en del av verket och om man inte kan ge en översättning som på något sätt motsvarar antingen ungefär vad filmmakarna vill säga med sin titel eller filmens innehåll så ska man låta originaltiteln stå kvar. Allt annat är att våldföra sig på filmen. En överreaktion från min sida? Nej, för i slutändan handlar det inte bara om att vara respektlös mot filmen som konstnärligt verk, utan också om maktmissbruk och desinformation.

Betänk den sofistikerade komedin Swingers (Doug Liman, 1996) klassiska öde, som i svensk översättning blev Du, var är brudarna? (vilket dock är korrigerat i dvd-utgåvan). Bortsett från det uppenbart respektlösa och okänsliga i detta, handlade det också om ren desinformation ur ett konsumentupplysande perspektiv: Swingers presumtiva publik stöts nämligen bort av en sådan titel. Du, var är brudarna är liksom motsatsen till Swingers, och beskriver endast den djupa oförståelse som titelöversättarnas förmenta försvenskning visade inför varje tänkbar nivå i den här filmen.

Titelöversättarna har därigenom mycket mer makt än vi vanligtvis tillskriver dem. Och det maktmissbruk de gång på gång visar prov på borde, ur ett rent demokratiskt perspektiv, ge dem en hård men rättvis envägsbiljett ut till en helt annan yrkestillvaro, exempelvis som manusförfattare till någon go Göteborgsrevy förslagsvis Full fräs med Stefan & Krister.

Copyright © 2004, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör: Lydia Duprat