Pseudo... extraordinärt

Hälges älgjaktsbetraktelse
Av Lennart Lundh

För många är hösten skördetid. Även för oss älgar är åtminstone förhösten något av en höjdpunkt på året. Det är då vi har våra mästerskapstävlingar. Vi tjurar får mäta våra krafter med andra tjurar. Våra damer eller honor som ni föredrar att kalla dem ägnar sig i stället åt skönhetstävlingar. På detta sätt bestämmer vi också vem som ska få para sig med vem. Ja, det är verkligen en härlig tid för oss älgar.

Säg dock den glädje som varar beständigt. Knappt har man hunnit hämta andan innan det stora kriget bryter ut. Vår fiende nummer ett går då man ur huse för att bedriva ett veritabelt utrotningskrig mot oss stackars älgar. De håller inget för heligt. Genèvekonventionen verkar de inte ha hört talas om. De dödar saklöst både kvinnor och barn. För tre år sedan dödades min syster. Min mor har jag inte sett på ett år, antagligen föll hon offer för en krypskytt förra året.

Eftersom vi älgar är pacifister, kan vi inte försvara oss. Det vi i stället får göra är att efter bästa förmåga söka skydd. Vi har med åren lärt oss vår fiendes strategi och försöker hela tiden lära våra ungdomar hur man bäst skyddar sig mot fiendens angrepp. Trots det är överlevnadsprognosen inte särskilt god. Vi får vara glada om mer än hälften av vår befolkning överlever ett angrepp.

Störst chans att klara sig har man om man är väl förberedd och har förmåga att bibehålla lugnet. Under den tid som kriget inte pågår ägnar vi oss åt att lära känna vår fiende. Vi besöker hans åkrar, de modigare av oss till och med hans trädgårdar. Vi tävlar också hela tiden i vem som kan komma närmast fienden utan att bli upptäckt. Härigenom stärker vi inte minst vårt psyke.

När kriget väl bryter ut handlar det om att söka skydd. Man måste gå upp tidigt på morgonen, så att man kan vara i skyddsvärnet innan det ljusnar. Det är inte särskilt bekvämt. Det är trångt och stickigt. Det är därför särskilt svårt att hålla sig stilla, men det är ens enda chans att klara sig. Särskilt viktigt är detta när fienden närmar sig. Rent instinktivt vill man då fly. Klarar man inte att kontrollera denna flyktinstinkt så är det kört. Särskilt tufft är det om fienden använder sig av legosoldater – mindre fyrbenta, raggiga varelser som springer i skogen och släpper ifrån sig värsta olåt. Till skillnad från människan drar dessa varelser sig inte för att göra sig omaket att tränga in i skyddsvärnen. Väl där så jagar de antingen ut oss eller talar om för sin uppdragsgivare att vi finns där.

Vi älgar betraktar legosoldaterna som quislingar och angivare. De dödar inte själva utan ägnar sig bara åt rent förräderi. Våra pacifistregler gäller således inte dessa varelser, utan varje älg som får chansen att sparka ihjäl en legosoldat må så göra.

Vi har många gånger försökt få legosoldaterna att byta sida. De säger sig förstå och sympatisera med vår sak, men såsom legosoldater är de opportunister. De väljer helt enkelt den sida som betalar bäst. Här har vi älgar tyvärr ingen chans att konkurrera med fienden.

För ett antal år sedan var vår desperation så stor, att vi efter att ha hållit emot i nästan ett sekel beviljade både björn och varg asyl i våra marker. Vi var ju väl medvetna om deras djupt rotade mordiska instinkter och att de snart skulle återfalla i sitt dödande oavsett vilka garantier de lämnade oss. Vi hoppades dock att deras närvaro skulle avhålla fienden att ge sig in på vårt territorium och att alla legosoldater skulle bli avpolletterade. Att detta skedde till priset av ett och annat mordoffer var vi beredda att ta. Tyvärr drar sig fienden inte för att döda dessa våra allierade heller. Effekten har därför inte blivit riktigt den vi hoppades på.

Vi har nu därför startat ett arbete för att hitta nya försvarsmetoder mot fienden. Vi har ett antal idéer. Dem tänker jag dock inte avslöja här, eftersom risken då är uppenbar att de hamnar i orätta händer. Nu ljusnar det vid horisonten, så det är dags att uppsöka skyddsvärnet.

Tidigare på PSEUDO... EXTRAORDINÄRT:
Som klippt och skuren för jobbet!
Manlig fåfänga låg bakom dröjsmålet
We Shell Not Exxonerate...
Ur sjukjournalen
Konsten att slakta en bok
Gåtan om Ismannen löst
Forskare förespråkar kannibalism
Vargarna förklarar krig mot norrmännen
Jag träffade tomten
Sverige mänsklighetens vagga
Löpsedlarna vi inte fick se
Konspiration uppdagad
Mansjour invigdes i går i Stockholm

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är ej tillåten utan tillstånd.