Thutmosis III blev ganska snart åsidosatt av sin styvmor Hatschepsut.	bild: webshots.com

Två kvinnliga faraoner och deras gåtfulla öden
Av Maud Lagerborg

Det forna Egypten hade flera olika storhetstider, och en av dessa kallas ”det nya riket” och varade mellan 1575 och 1087 före vår tideräkning. Under denna period levde två kvinnor i det egyptiska samhällets absoluta toppskikt, och de skulle komma att leva vidare genom historien. Deras namn var och Nefertiti.

Hatschepsut levde mot slutet av 1400-talet f. Kr. Hon var gift med sin halvbror farao Thutmosis II, med vilken hon bara hade en dotter som dog ung. När Thutmosis dog blev Hatschepsut samregent med makens son med en av sina älskarinnor. Han hette också Thutmosis, för att göra det hela ännu mer förvirrande, men med nummer III i stället. Denne pojke blev dock ganska snart åsidosatt, och Hatschepsut kom från 1488 att regera ensam.

Vad som är intressant är att hon brukar avbildas som farao med dess manliga attribut, såsom skägg. Dock förnekade hon aldrig sin egen kvinnlighet, och kallade sig ”dotter till Re”.

Sannolikt var den höge ämbetsmannen och arkitekten Senmut Hatschepsuts älskare. Att de stod varandra nära talar det faktum att de byggde sina gravkamrar väldigt nära varandra för, trots att nedgångarna till respektive grav ligger på var sin sida om ett berg. Senmut lät på Hatschepsuts uppdrag uppföra ett dödstempel vid Dar el-Bahri till hennes ära. Detta tempel är unikt i sitt slag, då det är byggt i terrassform.

Under farao Hatschepsut var det fred i riket och handeln blomstrade. Detta tog slut i och med hennes död, och då Amonprästerna blev allt starkare.

Efter tjugo års regerande försvinner Hatschepsut 1468 ur historien. Man vet inte om hon föll offer för en mördare eller om hennes död var naturlig. Efter Hatschepsuts frånfälle tog emellertid Thutmosis III, som hela tiden levt i hennes skugga, tillbaka sin rättmätiga position som farao. Det kan tänkas att han var bitter över sitt öde, eftersom han kort efter Hatschepsuts död lät förstöra i stort sett alla avbildningar av hennes ansikte.

Något hundratal år senare dyker nästa kvinna upp på den egyptiska politiska scenen: Nefertiti. Hon har blivit känd för sin skönhet.

Nefertiti var gift med farao Akhenaton, eller Amenhotep IV som han hette från början. Det är osäkert var hon ursprungligen kom ifrån, men vissa källor pekar på att hon var cypriotisk prinsessa. Hon gifte sig med Amenhotep när hon var tolv år gammal, och nådde på detta sätt gudomlig status. Paret tycks ha varit mycket lyckliga med varandra, och de är kärleksfulla och intima på flera avbildningar.

Vad som var speciellt med detta par var att de över en natt genomförde en religiös revolution i Egypten. De menade nämligen att det bara fanns en allsmäktig gud, och att hans namn var Aton, solguden. Detta upprörde minst sagt de mäktiga Amonprästerna. Den nya religionen gick ut på att Aton styr genom faraon och dennes gemål, i det här fallet Akhenaton – som betyder just ”den som ärar Aton” (Amenhotep bytte namn vid religionsskiftet) – och Nefertiti.

Tempel helgade åt andra gudar än Aton stängdes, och nya byggdes till hans ära. Man högg också bort de gamla gudarnas namn och bild. Huvudstaden flyttades från Thebe till den nyuppförda Akhetaton, allt i avsikt att utplåna den gamla religionen.

Nefertiti försvinner spårlöst ur annalerna vid ungefär tjugo års ålder. En del egyptologer menar att hon blev Akhenatons efterträdare under namnet Smenkhare, som är en farao man i stort sett inte vet någonting om. Andra pekar på att hon troligen dukade under i pesten.

Smenkhare regerade i två år och efterträddes av Tutankhamon. Han återinförde den gamla religionen och lät förstöra alla spår av sina två företrädare. Detta har gjort att Nefertiti är något av ett mysterium. Sannolikt dog hon år 1350 före vår tideräkning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är ej tillåten utan tillstånd.