ÅRGÅNG 5 — HÖSTEN 2005
Vad är Café Crème? Vi på Café Crème Nyhetsbrev Kontakt Länkar
Pseudo Intryck Prosa Lyrik Arkiv

CAFÉ CRÈME I VÅR

A R T I K L A R
Scen: Singoalla i Hagaparken
Klippdockor från 60-talet
Läst: Choklad. Fakta, historia, passion
Läst: Samurajsommar
Läst: Den amerikanska flickan
Läst: Terra Nullius
Läst: Vetenskap eller villfarelse
Läst: Simos drömmaren
Läst: Den fula prinsessan
Läst: LBD
Läst: Silverapan
Läst: Skulden
Läst: Eragon - Arvtagaren
Fugu: Dödligt gott
Kvinnliga faraoner
"Saltis" i Saltsjöbaden?
Utdöd? Du skämtar väl!
The Spider Rules!
Fredag den trettonde
Konst: Angående konst och frihet
Musik: Something to Be Shared
Musik: Timeless Music
Musik: Summertime at Dalhalla
Läst: Björns bokkrönika våren 2005
Läst: Anne Franks dagbok
Läst: Orre, trast och trana
Läst: Dorés bibel
Läst: Sabotage
Läst: Mörkrets tjänare
Läst: Boktips inför hängmattan
Scen: Platonov
Foto: Färgsprakande provokation
Scen: Aprilhäxan
Utrotat djur Australiens heliga Graal
En skandalkarriär värd att belysa
I sus och dus med Brus
Berlin andra gången gillt
Könsroller under bronsåldern
Kristian II: Tyrann eller älskad kung?
Kuba: ständigt mot friheten
I den verkliga diktaturen
Destruktiviteten är en konstant
Katja Timgren får Slangbellan
Läst: Bläckhjärta
Läst: Kejsarens magi
Läst: Lucindas hemlighet
Läst: Da Vinci-koden
Läst: Terra Hexa
Läst: Stjärnornas stad
Läst: Åklagare är en som lagar bilar
Läst: Idun - Sagan om Valhalla

P R O S A
Långt hemifrån

L Y R I K
Dikter från Kuba

P S E U D O
Hur man ger sin katt ett piller

I N T R Y C K
Fisketur med Moses


Min resa i Europa
En 11-årings fantasiresa
CC:s Unga skribenter

Café

Det var soligt när jag gick till Ystads tågstation, men oerhört blåsigt. Jag ångrade att jag packat ner min mössa så långt ner i resväskan. Den var inte tillgänglig, så håret fick flyga fritt.

Jag hade väntat i ungefär fem minuter innan tåget kom, och jag steg på. Nu började min resa till Köpenhamn, för att sedan fortsätta med färja till London. Jag hittade mitt säte på direkten. Tåget började strax åka. Jag funderade först på att sova, men ändrade mig snabbt. Tåget stannade ett tag i Malmö, i cirka fem minuter, sen åkte det vidare. Strax var jag i Köpenhamn. Jag irrade omkring som en galning ett tag, men kom till slut fram till färjan. Den skulle gå om fem minuter. Jag skyndade mig på färjan.

Resan på färjan var hemsk, jag mådde illa. Men nu var jag framme i London! Jag satte mig på en buss. När jag såg jätteklockan Big Ben, hoppade jag av.

Fakta
Big Ben väger mer än 13 ton. Den ringer varje timme och hörs på radion i England.

Efter att ha tittat på klockan ett tag, och efter att ha käkat en mjukglass, satte jag mig i en taxi till Towern. Där gick jag runt och tittade, jag passerade till och med kammaren där de två små prinsarna, Edvard och hans lillebror förvarades av sin farbror Rikard III innan de mystiskt försvann.

Fakta
När kung Edvard IV dog 1483 blev hans bror Rikard förmyndare för kungens lille son Edvard. Tanken var att Edvard skulle bli kung när han blivit myndig, men Rikard ville själv vara kung, och därför låste han in Edvard och hans lillebror i Towern under förevändning att det var för deras eget skydd. Faktum är att pojkarna försvann, och under 1700-talet hittade man två små skelett i Towern. Därför tror man att Rikard dödade pojkarna för att själv få vara kung. Han blev känd som Rikard III.

När jag vaknade nästa morgon packade jag mina väskor. Mitt nästa stopp var Paris. Jag packade i mina souvenirer: en kortlek med Londons kungar och drottningar genom tiderna och en julgranspyntning.

Fakta om London
London är Englands huvudstad, och där bor ungefär lika många invånare som det bor i hela Sverige, alltså omkring 9 miljoner. Många svenskar åker till London för att se på sevärdheter, gå på teater, musikaler och för att handla på några av de stora varuhusen, till exempel Harrod’s. Tunnelbana är ett populärt färdmedel, där man gärna tillbringar en timme fram och tillbaks.

Så här hade jag planerat min resa till Paris: jag skulle åka tåg från Dover i England till Calais i Frankrike. Därifrån skulle jag ta ett annat tåg till Paris.

Jag åkte tunnelbana till Dover, där jag steg på tåget till Calais. Där somnade jag snabbt. Jag sov fortfarande när tåget åkte genom Eurotunneln. Men sedan vaknade jag. Det dröjde inte länge innan tåget stannade. Jag gick av, bytte sida av perrongen för att vänta på tåget till Paris. Jag väntade en hel kvart innan tåget kom, jag passade på att köpa en cola i en kiosk som liknade Pressbyrån. Sedan steg jag på tåget. Tåget passerade Boulogne-Sur-Mer och Amiens innan det var framme. När jag kom ut från tåget var det första jag märkte att det var mulet. Jag bestämde mig för att först gå till hotellet, och sedan åka till Eiffeltornet. Jag lämnade av väskorna på hotellet och tog en taxi direkt till Eiffeltornet. Resan kostade 45 euro.

Jag kunde inte tro det. Eiffeltornet var gigantiskt!

Fakta
Eiffeltornet började byggas år 1889 för världsutställningen 1900. Tornet byggdes till 100-årsminnet av den franska revolutionen. Mannen som kom på Eiffeltornet hette Gustave Eiffel, men ingenjörerna var Maurice Koechlin och Emile Nouguier. Arkitekten hette Stephen Sauvestre. När Eiffeltornet byggdes var det det högsta tornet i världen. Tornets höjd (med antenn) är 324 m. Tornets vikt är 10 100 ton. Antal trappsteg: 1 665. Antal besökare fram till december 2003: 210 485 130. Värdelöst vetande: tornet består av 12 000 järnbalkar som är sammanfogade med nitar. Att bygga tornet kostade 7,8 miljoner francs 1889.

Innan jag tog en taxi till en känd vingård några kilometer bort, köpte jag Eiffeltornet i nyckelring. Den kostade 5 euro.

Fakta om vingårdar
En av Frankrikes främsta exportprodukter är viner. Det finns många vingårdar i Frankrike, till exempel i områdena Bordeaux, Bourgogne, Loire, Alsace, Champagne med flera.

Så här planerade jag min resa till Lissabon i Portugal: från Paris passerade jag la Garonne och Pyrenéerna, Madrid också, innan jag var i Lissabon.

Jag klev på tåget med en cola light i handen.

Resan var lång, men smidig. Jag var till slut framme.

Fakta om Portugal
I Portugal pratar man portugisiska. Det var portugiser som ”upptäckte” Brasilien på 1500-talet. Brasilien ligger i Sydamerika.

Portugals folkmusik heter Fado. Portugiserna äter mycket kabeljo (torkad torsk). De producerar portvin (Oporto), vinho verde och Madeira. I södra Portugal finns många vackra stränder som turister gärna besöker. Portugals nationalepos heter ”Os Lusíadas” av Luis De Camões (1500-talet.) En av Lissabons sevärdheter är ”Belémtornet”. Man har mycket korkek i Portugal, så man tillverkar korkar där, de flesta korkar kommer ifrån Portugal. Man undrar nästan om det är i Portugal och inte i Spanien som tjuren Ferdinand håller till!

Jag gick in på en restaurang och beställde kabeljo med gräddsås. Egentligen är det torsk som är fisken jag hatar, men det visade sig vara riktigt gott, det var nästan som en efterrätt. Jag betalade 25 euro.

Innan jag tog nattåget till Venedig i Italien köpte jag en liten glasflaska med en segelbåt i. Det kanske inte var speciellt för själva landet, men Portugal är ändå väldigt havsinspirerat. Jag visste också hur man får i segelbåten i den där lilla flaskan. En stor fördel för mig att åka till Portugal var att jag pratade portugisiska, så jag slapp krångla till det med ord på engelska som jag inte kunde.

Tåget till Venedig gick klockan 21.00, då jag var riktigt trött, och var beräknad att komma fram klockan 01.00 på natten, sent alltså. Tågresan blev inte som jag tänkt mig. I stället för att sova hela vägen satt jag vaken och mådde illa. När tåget äntligen var framme skyndade jag till hotellet och kastade mig i säng.

När jag vaknade på morgonen kom jag på att jag glömt borsta tänderna kvällen innan… Jag vaknade omkring tio på morgonen. Solen lyste starkt. Jag skippade frukosten och gick i stället och strosade runt på gatorna i staden. Jag gick längs kanalerna och fascinerades, kanalerna var som en tunnelbana!

Klockan 13.00 (ungefär) satte jag mig på en restaurang. Jag funderade länge på vad jag skulle beställa, pizza eller pasta, två olika saker som jag älskar! Till slut fick det bli en skinkpizza, som smakade ljuvligt! Jag åt en enkel efterrätt: vaniljglass med chokladsås. Jag var klar strax före två. Jag gick ner till ”hamnen” där gondoler stod på rad. Jag valde en gondol och klev på. Det här var andra gången jag åkte gondol, jag hade gjort det i Mexico innan, men det här kändes mer ”äkta”. Gondoljären var mycket trevlig, han bjöd mig på läsk, men tog väldigt mycket betalt för gondolfärden, 42 euro. Jag tänkte faktiskt inte åka till Rom, där jag varit som barn, jag kände mig nöjd med Venedig.

Fakta
Venedig ligger i norra Italien i ett område som heter Veneto. Staden är beläggen i och omkring en lagun i Adriatiska havets norra del. Venedig är en populär turistort, särskilt tack vare sina kanaler. På ön Murano som är en del av Venedig framställs det berömda Muranoglaset. Murano har varit ett viktigt centrum för den venetianska glasindustrin sedan 1291.

Klockan var lite över fyra när jag styrde stegen mot tågstationen. Min resa i Europa skulle sluta i Budapest i Ungern, där min pappa varit mer än fem gånger. Tåget skulle gå halv fem, och stod redan på stationen. Jag tittade en sista gång ut över Venedig innan jag klev på tåget.

Den här tågresan var lite kortare, cirka två timmar lång, och inte alls jobbig. Den som jag satt bredvid var mycket sympatisk, och vi pratade mycket. Resan gick fort, jag var strax framme i Budapest. Min nyfunna vän och jag skildes åt.

Fakta
Ungerns huvudstad är Budapest och delas av floden Donau i delarna Buda och Pest. Man kan åka flodbåt längs Donau mellan Wien och Budapest. I Ungern finns speciella, vita kor med gigantiska (ganska i alla fall) horn. Valutan heter Forint och språket är ungerska.

Till souvenir köpte jag en nyckelring som var en flasköppnare, man vet ju aldrig när det behövs!

I dag skulle jag åka hem igen. Det skulle ta minst hela dagen, jobbigt! Men det skulle bli skönt att komma hem igen!


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är ej tillåten utan tillstånd.

Copyright © 2004, Kulturtidskriften Café Crème