Film
En
mänsklig film
Av Åsa
Jonsson
Bild: Folkets bio
Nordrand
- i stadens utkant
Regi:
Barbara Albert
Manus: Barbara
Albert
I rollerna:
Nina Proll, Edita Malovcic,
Tudor Chirilá, Astrit Alihajdaraj,
Michael Tanczos m. fl.
| Betyg: | 
 |
Det
här är en av de bättre filmer som jag har sett på sistone. Den utspelar
sig i en förort till Wien och handlar om två kvinnor vars liv är löst
sammantvinnade. Tamara (Edita Malovcic) är av serbiskt ursprung och utbildar
sig till sjuksköterska, Jasmin (Nina Proll) arbetar på ett konditori.
De har
gått i skolan tillsammans men utan att vara vänner och har sedan inte
haft någon kontakt.
Filmen tar upp många svåra frågor: abort, incest, misshandel, krigshändelser.
Den
lyckas ändå inge en kvardröjande känsla av hopp. Med en lätt hand skapar
Barbara Albert en bild av en förort utan de vanliga inslagen av total
misär.
Tamaras pojkvän Roman (Michael Tanczos) gör värnplikten och när hon blir
gravid bestämmer hon sig för att göra abort. Jasmin har ingen aning om
vem
som är far till hennes barn men hon låter en av dem hon har varit med
betala för att få problemet att försvinna. De två möts i väntrummet på
abortkliniken och lär känna varandra på nytt.
Båda dessa kvinnor har problem med män men dessa problem är mycket olika.
Jasmin tror att det enda sättet för henne att umgås med män är genom att
ha sex med dem. Det har gett henne ett rykte som ett lätt ligg vilket
hon för all del är. Det bottnar i en osäkerhet om det egna värdet. Nina
Proll som
spelar Jasmin lyckas föra fram detta sökande efter bekräftelse mycket
bra. Överhuvudtaget är skådespelarna i Nordrand bra och deras rollkaraktärer
är inte några stereotyper. Barbara Albert som förutom för regi står även
för manus har lyckats med att göra en mänsklig film.
Berättarstilen påminner till en viss del om Pusher och Bleeder. Publiken
får följa de olika personerna, tillsammans och var för sig. Det gör att
man kan
känna med dem alla. De är personer, individer, ingen av dem är dålig eller
bra utan "bara" människor. Det är sällan som man får se en film
där alla individer väcker ens intresse men denna är en sådan.
Det märks att Barbara Albert tidigare har gjort en dokumentär, "Somewhere
else", om kriget i Kosovo. Hon hanterar de dokumentära inslagen i
Nordrand på ett sådant sätt att de inte kan tolkas som effektsökeri. Hennes
bildspråk är mycket effektfullt och har ibland ovanliga vändningar.
Kort sagt: gå och se den.
Copyright © 2001, Kulturtidskriften Café Crème