Inte helt uselt
Av Åsa Jonsson

Bild: Columbia Tristar

Snygg, sexig och singel
Regi: Roger Kumble
Manus: Nancy M. Pimental
I rollerna: Cameron Diaz, Christina Applegate, Selma Blair, Thonmas Jane, Jason Bateman, Parker Posey m. fl.

Betyg:

En timme och tjugofyra minuter fyllda med sexskämt och tillhörande "love is all you need"-moral, det är vad man får när man ser "Snygg, sexig och singel". Cameron Diaz, Christina Applegate och Selma Blair spelar tre singeltjejer vars liv kretsar kring män. Diaz rollfigur Christina Walters älskar att locka till sig män och snabbt dumpa dem. En natt träffar hon en man, Peter (Thomas Jane), som hon inte kan glömma och hon ger sig på jakt efter honom. Det enda hon vet är vilken stad han kommer ifrån och vilken dag hans bror ska gifta sig. Tillsammans med Christina Applegate åker hon iväg dit.

På sitt sätt är filmen en rätt oskuldsfull historia. Det är många sexskämt men ingen egentlig sexualitet eller sensualitet i filmen. Det är i och för sig inte så konstigt. Manusförfattaren Nancy M. Pimental har skrivit manus till "South Park" tidigare och det märks. Skämten är av samma typ som i "South Park" fast lite tamare. (Om man nu kan kalla ett allsångsnummer om penisstorlek eller scener där avsugning går snett för tamt.) Det blir aldrig riktig jolmigt och sötsliskigt även om det ibland är nära.

Cameron Diaz och Christina Applegate visar sina kroppar ordentligt under filmens gång. Faktiskt så pass att man kan undra lite över vem filmen vänder sig till. Är det så att tjejer ska kunna dra med sina respektive på en "tjejig" film och då ha ett bra lockbete eller är det bara det att när man har snygga skådespelerskor så bör de visas upp ordentligt?

Filmen är faktiskt inte urusel, den är stundtals nästan rolig. Skådespelarna behöver inte byta namn, utseende och yrke efter att ha varit med i "Snygg, sexig och singel". De behöver inte skämmas. Det kan ju komma en tid i varje skådespelerskas liv då hon vill sjunga "my body is a movie and your penis is a star" till rytmerna av "I'm Too Sexy". Det är något man som medmänniska nödgas acceptera. Däremot behöver man inte uppmuntra det beteendet genom att betala för att se det på bio.

---

Copyright © 2002, Kulturtidskriften Café Crème