ÅRGÅNG 4 NUMMER 7 — 18 DECEMBER 2003
Vad är Café Crème? Vi på Café Crème Nyhetsbrev Kontakt Länkar
Pseudo Intryck Prosa Lyrik Arkiv

CAFÉ CRÈME I VÅR

A R T I K L A R
Tora vill rida hela sitt liv
Med vindarna i ryggen
Gud ger och Gud tar
Från arbetarstad till Europa-wannabe
Gratisdatorns dagar är här
Främlingars godhet
Martinson intressantare än någonsin
Manfredis oändliga dialoger
Liten flicka blir vän med argt moln
Plötsligt blir morfar James Bond
Starka porträtt i Weiss nya roman

I N T R Y C K
Första bilden från Mars!

P S E U D O
Som klippt och skuren för jobbet

P R O S A
Ro i tidens flöde
Den snabba tjuven


Chanukka under julgranen
Av Yonit Yohay-Forsman

KRÖNIKA
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Ett skämt som ofta berättas i Israel är att det finns en “regel” för nästan alla judiska helger: “De ville förinta oss, vi kämpade och vann, nu äter vi!” Chanukka är inget undantag i så fall. Men skämt åsido - Chanukka är en viktig helg som handlar om frihetskampen och friheten att välja - ämnen som är lika relevanta i dag.

Man firar minnet av den judiska segern mot de hellenistiska syrierna i Judea år 165 f. Kr. Då var Judea ockuperat av kung Antiochus som ville att alla judar skulle förkasta sin Gud och religion och i stället tillbedja de grekiska gudarna. Alternativet var döden. Medan några underkastade sig de nya – och stränga – lagarna, vägrade de flesta och gjorde sig redo för strid. Personen som anförde det judiska upproret mot de hellenistiska syrierna var Judas Mackabaios och de rebeller som följde honom kallas “mackabéer.” Till slut fördrevs de hellenistiska syrierna från Judea och mackabéerna återvann templet i Jerusalem. Ordet Chanukka betyder invigningsfest – man firar helt enkelt återinvigningen av templet.

Chanukka börjar den 25 Kislev (den tredje månaden i den judiska kalendern), vilket innebär att det firas varje år mellan slutet av november och slutet av december. För mig som nu firar Chanukka utanför Israel är det ganska utmanande. Eftersom Chanukka ofta firas runt jul får högtiden inte så mycket uppmärksamhet i allmänhet. Det blir något som ”försvinner” mellan Lucia, de lysande juldekorationerna på gatorna och den smittsamma julstressen. Ändå känns själva meningen med att fira Chanukka större än tidigare. Att kunna fira högtiden i Sverige, och även att skriva om den i en kulturtidskrift, symboliserar precis vad helgen handlar om: frihet.

Det känns bra att få åtnjuta sådan frihet i ett mångkulturellt samhälle som Sverige. Det är viktigt att olika traditioner och helger respekteras och det åstadkommer man genom att lära sig mer om dem. Varje gång en vän blir fascinerad av min ”jättespeciella adventsljusstake” som står vid fönstret, förklarar jag att den faktiskt inte är en adventsljusstake utan en ”chanukia.” Under Chanukkas åtta dagar tänder man ljus på denna ljusstake, ett ljus för varje kväll, för att markera minnet av miraklet som hände i templet. När mackabéerna kom till templet i Jerusalem ville de ta bort de hellenistiska symbolerna och statyerna ur helgedomen. De ville tända ljus för att meddela att templet var fritt och återvunnet. Men de kunde bara hitta en liten kanna med olja som endast skulle räcka i en dag. Då hände ett mirakel och den lilla kannan brann i åtta dagar. Därför firas Chanukka i åtta dagar och kallas ”ljusens helg”.

I många mångkulturella samhällen i världen, där människor med olika bakgrund och religion lever tillsammans, önskar man nu för tiden varandra ”God helg,” eftersom inte bara jul utan även andra högtider pågår vid den här tiden på året. Det är kanske någonting att tänka på. God helg!

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är ej tillåten utan tillstånd.

 

Copyright © 2003, Kulturtidskriften Café Crème
Webbredaktör:
Lydia Duprat