Lago Azul-grottan. Svårt att ta sig upp, men också svårt att ta sig ned.	Foto: lennart lundh

Några sköna dagar i utkanten av Pantanal
Av Lydia Duprat

Del 3

Lago Azul-grottan
Den här grottan kännetecknas av en myckenhet stora stalaktiter och stalagmiter, vilka har varierande form och där man kan inbilla sig kunna urskilja kända eller mindre kända gestalter som exempelvis trollkarlen Merlin. Man tar sig ner i grottan genom att gå ned för en naturlig trappa om drygt hundra steg. Det är en rätt ansträngande övning då stegen varierar i storlek och några dessutom är mycket slippriga.

I botten på grottan finns det en sjö som är så blå att den nästan bländar besökaren. Sjön är mycket djup och svårdykt då även den innehåller stalaktiter och stalagmiter. Bara forskare och andra experter får dyka här. I sjön har ett forskningsteam hittat fossiler efter jättesengångare beväpnade med meterlånga klor, mastodonter, sabeltandade katter och andra djur från pleistocen.

Mycket återstår att upptäcka om Lago Azul. Man tror att sjön är djupare på vissa ställen än vad som tidigare antagits. Vattnet i sjön har förbindelse med ett annat grottsystem; vilket vet man inte.

Mamma blev mycket förtjust i Lago Azul-grottan. De hemligheter som grottan ännu ruvar på har satt fart på hennes fantasi, och hon tycker att det här vore en perfekt kuliss för en thriller.

Den gåtfulla lagunen från ovan.	Foto: lennart lundh

Dyk i Lagoa Misteriosa
” Den gåtfulla lagunen” är i egentlig mening ingen lagun, utan en sötvattensjö. Men ”lagunen” är inte mindre gåtfull för det. Den här mycket blåa sjö må vara liten, men djupet är det inget fel på: man har lyckats mäta djupet ner till 220 meter, längre ner har ingen ännu lyckats komma.

Sjön utgör golv åt en 50-meter djup skogsbeklädd krater. Utsikten från ovan är mycket vacker. Man tar sig ner till sjön längs en trätrappa. Jag, Lennart och Henrique fick bära en del av utrustningen på väg ner, vilket gick bra. Att ta sig upp för dessa trappor blev däremot rätt slitsamt för min del.

Dykare i Lagoa Misteriosa.	Foto: submundo dive

Några meter ner i sjön återfinns två grottunnlar, som löper parallellt rakt ned och förbinds vid ett djup av cirka 55 meter. Medan Henrique snorklade vid ytan dök jag, Lennart och vår dykledare ner först i ena tunneln, sedan i den andra. Vattnet var så klart att vi kunde se himlen och träden där utanför från ett djup på cirka 30 meter.

Kartan över den gåtfulla lagunen och dess två grottunlar.	bild: submundo dive

Så mycket liv kunde vi inte se i ”lagunen”. Det enda jag såg var ett stim mycket små fiskar. Men dyket var intressant och spännande ändå. Det skulle jag inte bara rekommendera utan också kunna tänka mig göra om.

Dyk i Rio Formoso
Nästa morgon var det dags för mig, Lennart och Henrique att dyka i Formoso-floden. Här skulle Henrique provdyka för första gången. Jag visste redan på förhand att han skulle visa sig vara en naturbegåvning, och jag hade rätt.

Dykare i Rio Formoso	bild: ismael escote

Det här dyket var inte särskilt djupt, och särskilt mycket liv såg vi inte heller här. Men det var ett roligt dyk eftersom man här dyker under ett vattenfall och låter sig spolas i väg av vattenmassorna. Det gjorde jag tre gånger och det var lika kul varje gång.

Vi var alla tre nöjda med den här utflykten. Det enda som inte var toppen den här gången var vädret, som var mulet och blev dystrare för varje timme som gick.