![]() |
||||
ÅRGÅNG 5 — HÖSTEN 2005
|
||||
![]() |
||||
![]() |
||||
CAFÉ CRÈME I VÅR |
Klippdockorna från 60-talet
Att bläddra i gamla veckotidningar är som att resa i tiden. Där får man veta vem som var populärast, vackrast eller roligast, och hur man skulle klä och sminka sig. Efter ett kvartal är man expert. Kvinnorna är söta fröknar, goda husmödrar eller stolta mammor, och inget annat. Taktiska drag i karriären betraktas som ”en liten fix idé i deras söta lilla huvud”. Exemplet med Britt Ekland är ganska talande. Hon omskrivs konsekvent som ”Britt Eklund”, även när hon publiceras som klippdocka. Den nedvärderande tonen i artiklarna raljerar över hennes lustiga envishet med att byta ut sista vokalen. Vidare räknar man upp Peter Sellers alla egendomar och bilar och avslutar med ”och så hans senaste egendom – lilla Britt Eklund”. En liten gåta som jag funderade över gällde Lill-Babs och Siw Malmkvist. Den dök upp i början då jag satt och bläddrade i Hemmets Veckotidning från slutet av 1960-talet. Hur kunde det komma sig att Lill-Babs jämt var på omslagen och Siwan var klippdocka? Svaret fick jag i de tidigare årgångarna från början av 60-talet. Det visade sig att både Lill-Babs och Siwan hade varsin liten krönika i varje nummer. Dessutom var Siw Malmkvist nästan lika ofta på omslaget som Lill-Babs, och Lill-Babs var minsann klippdocka hon också – en gång. När det gäller att hitta klippdockor, bör man sätta sin lit till Året runt. Förutom den eminenta lyxen att dockorna publiceras på samma sidnummer, så finns där alltid en docka i vartannat nummer med kläder i det efterföljande. Utan undantag. Detta skiljer sig i hög grad från den tidigare nämnda Hemmets Veckotidning. Där kan det minsann gå en hel månad med bara julpyssel och sprattelgubbar. När man till slut träffat på ett guld-och-gröna-skogar-löfte om klippdocka i nästa nummer så kan man inte glädja sig ens över det. Den utlovade dockan kan minsann vara på vilken sida som helst av de drygt hundra. Med andra ord gäller det att bläddra blad för blad. Men som den luttrade klippdocksdetektiv jag blivit kan jag härmed bjuda på ett expertråd som jag efter mången bläddrad tidning sent omsider kom underfund med. Genom att ta tag i hela tidningen med början i bakersta pärmen och bläddra sedan, bakifrån och framåt, så sakta och regelbundet som det bara går hittar du till slut ”de ungas sidor”. Men då gäller det också att man bläddrat igenom en sex sju nummer innan för att hitta den kaosbetingade placeringen av denna sida… En annan tjusning med Året runt är deras pikanta person- och klädbeskrivningar som följer med dockorna och deras garderob. En del av dessa texter gör en synnerligen nyfiken på skribenten! Klippdockor i veckopress började tryckas under 1910-talet och har hållit i sig ända till slutet av 1900-talet. Trenden eller traditionen att avbilda kändisar som klippdockor började i början av 60-talet och höll i sig till slutet av 80-talet. Den sist publicerade kändisen jag hittat är Tommy Nilsson från 1989. Exempel på klippdockor: Harriet Andersson,
Tage Danielsson, Cornelis Vreeswijk, Bröderna Cartwright, Helgonet,
Björn Skifs, Sophia Loren, Anita Ekberg, Bröderna Herrey, Brigitte
Bardot, Pernilla Wahlgren, Emilio Ingrosso, Audrey Hepburn, Julio Iglesias,
Susanne Reuter, Prince, Beatles och prinsar och prinsessor från
allehanda länder. | |||
![]() |
||||
Copyright
© 2004, Kulturtidskriften Café Crème |
||||
![]()
|